söndag, december 3

Yesterday

I regn och rusk skulle systers förråd städas ut.
I regnet skulle vi sedan ut och slänga allt.
I regnet, utan jacka.
Inte fullt genom tänkt.
Men hey, vi är inte kända för att vara världens smartaste kanske.

Sedan skulle man fixa till sig lite och bege sig ut till Nicci.
Överraskningsfest.
Ingen fixar då något sådant till mig inte, nej.
Men hon blev chockad, och glad tror jag.
Fast vi fick smyga iväg med hennes presenter
när det visade sig att hela släkten skulle titta på
när hon öppnande.
Inte så lämpligt, nej.

Sedan, till Prestige på Honey.
Hyfsat kul ändå, allt var ganska så mycket hyfsat.
Sedan gav dock Amandas kompis upp och gick hem.
Så vart vi tre.

Jag gillar inte att vara tre.
Inte om det är jag, kompis och någon jag inte känner.
Hate it.
Blir aldrig bra.
Kände bara hur man inte var så inne i något längre efter detta.
Jag blev irriterad.
Jag gick hem.

Amanda ringde när jag var på bussen.
Behövde någon att snacka med.
Var bra, för annars hade jag somnat.
Inte vaknat innan Borås.
Inte bra alls.
Men nu gjorde jag inte det.

Amanda kom med bra grej när jag berättade varför jag gick.
"Aah, jo jag märkte det. För du blev snäsig, och då vet man att
aah nu vill hon inte mer".
Det stämmer nog ganska bra tycker jag.

Tillsist landade bussen i Bollebygd.
Då hade jag suttit och irriterat mig över att han söta killen
pratade med henne av alla människor.
(Nej, jag är inte en svartsjuk människa som irriterar mig över en
kille som jag inte ens vill ha,
bara för att han pratar med en tjej jag inte gillar på bussen liksom)

Dags att vandra hemmåt istället.
Gick inte undan.
Inte alls.
Men mina fötter klarade sig från smärta, trots nya klackade skor.
Kände först när jag skulle gå där att alkoholen satte in med.
Inte bra.
Inte när man ska gå själv.
Kan ha sett ganska rolig ut för dem som gick bakom dock,
nya skor, med klack, en kuvertväska som i ena handen
kanske lite vinglandes.


Men jag ringde aldrig någon som skulle sällskapa mig i mörkret.
Folk tror att jag ringer för att jag är full.
Men det är precis tvärtom.
Jag ringer för att jag hatar att vara ute själv i mörkret.
När jag är full, är jag för dum för att vilja ringa någon för at hålla mig sällskap.
Jag är för dum för att inse att det ligger en mördare
bakom vartenda litet grässtrå.

Så now you know, får du ett samtal i natten av mig.
Så är jag bara skrajj, inte full.

Inga kommentarer: