Jul

Julafton är långt ifrån vad det var när man var liten.
Vilken lycka det var att vakna upp efter att inte ha kunnat somna kvällen innan
och att veta att Nu är det julafton.
Fanns väl inget som var bättre än julafton.
Tomte och grejjer.

Jag saknar den tiden då man var så road av julen
och den tiden då man hade en tomte som kom.
Vi kom fram till det igår, att vi hade nog
en tomte tillochmed efter att vi visste att tomten inte fanns.
Bara för att det var så det skulle vara.
Jag vill ha tomtemys.

Nu är man istället såpass gammal så att julafton inte känns som en
så stor grej. Känns ganska mycket bara vanligt.
Men, det är iallafall mysigt.
Bara vara med familjen, äta en massa julmat
(i mitt fall potatis, köttbullar och revbensspjäll)
kalle anka är ett måste, lika så Kan du vissla Johanna.

Sedan julklappar.
Inte ens de är lika roliga på samma nivå längre.
Jag klagar inte alls på de julklappar jag fått nu, inte det.
Men när man var liten, det lös ur ögonen på en när man öppnade
alla sina klappar. Gamla goda tider.

Men jag fick allt jag önskat mig i år.
Absolut.
Nu kan jag lukta jätte gott och veta vad klockan är.
Samtidigt som jag ser mega snygg ut med allt mitt smink.
Det var la de tre områdena jag uppskattade mest.

Framåt kvällskvisten skulle vi spela spel med.
Blir alltid något av gräl i vår familj.
Det är så mysigt med den fina stämningen inom familjen på jul.
Har vart min standard ironi fras i några dagar nu.

Gillade slutkommentaren när vi skulle sova igår,
efter att jag och syz höll på att bli osams.
"Det finns inget som bara är ett spel i den här familjen."