Näsan

Det känns väldigt konstigt de morgonar jag vaknar upp och kikar i spegeln
och finner att jag inte har någon piercing i näsan.
Det ser så fruktansvärt udda ut, att se mig utan något som ens bara glimmar lite.
Jag tror jag gjorde min näspiercing när jag var 14 eller 15 år gammal.
Det känns numera så fruktansvärt avlägset så jag minns inte hur det var
att inte ha den där i vänstra vingen.
Mer eller mindre känns det som att den alltid har suttit där,
liksom föds man inte med en piercing i näsan?
Nehe, inte det - hmm..

Ännu mer wierd känns det när folk frågar något om den.
Hur kan du ha det när du är förkyld osv, det låter jhu jätte hemskt att
ha den där då.
Men nej, jag är så van.
Den är jhu en del av mig.

Men förtillfället vill jag inte att min näsa ska vara en del av mig alls.
Jag har återigen lyckats bli mega förkyld.
Jag hatar min näsa, den känns liksom knappt.
Så förkyld är jag.
Det känns helt stumt vid näsan.
Inte bra alls.
Förjävligt när man ska sova.
Luft problem.
Igår kväll kunde jag inte få någon luft genom näsan.
sedan blev halsen torr när man andades.
Så torr att det var jobbigt att andas.
Yey.

Jag skyller allt på förkyldningen som satt sig i näsan.
Jag gillar inte näsor.
Ännu mer wierd är det när man nyser nästan
bara man andas med näsan.
Är det normalt?