Ett helt ytligt inlägg, Once more

Jag har dividerat lite med mig själv ett tag, vad jag har kommit fram till?
Att denna mannen är gudomlig - inte för att det var något nytt men ändå. Det nya är att jag hellre hade tagit denna mannen än Måns. Det är stort, det säger mycket. Men jag kan inte hjälpa det. Man kan lätt glömma bort det lite, men varje gång jag får syn på honom så slår det mig - hårt. Man blir "lite" kär. Sådär löjligt småflick kär, fast i vuxen form. Typ.




Så nu säger jag till i god tid, alla mina vänner. Till min 20 års dag så önskar jag mig
a) Jocke Berg
b) Måns
(Man ska ha fötterna på jorden, så jag låter Johnny och alla Hollywood hunkar vänta.)

Sen måste ni ju medge att jag är en mästerfotograf med. Ni skulle se min film! Ojoj!

Läckert

Det funkar! Imponerande.. Eh, för jag lär verkligen utnyttja det här.. Ohja!

Det åskar

Jag kan inte hjälpa det. Jag gillar åska. Och när min möjlighet till att sola försvann så bestämde jag mig för att göra det bästa utav saken. Lägga mig framför garaget och bara lyssna till åskan. Lite futt regn kommer det då och då med. Men, jag tycker det är mysigt. Sen kan jag ju pröva att mobilblogga med. Vilken dag!

Never Stop

Nu sitter jag här. Hemkommen tidigt från jobbet. Klibbig av värmen som har hängt över mig hela dagen. Svullen som fan, rent ut sagt - inte ens mina nya skor kan jag få på mig. Just det gör att jag ogillar värmen. Sen att det kanske är okvinnligt att svettas och sånt är en annan sak, men att inte kunna få på sig sina fina nya skor är upprörande. Hur som helst. Här sitter jag iallafall. Och funderar. På vad jag egentligen hade tänkt skriva. Men jag kan inte riktigt erinra mig det (stavas det så?). Det finns så mycket som inte hamnat här, samtidigt väldigt lite. Nu har allt försvunnit iallafall.
Nu sitter jag och äter mina stackars Never Stop som jag längtat efter i en månad. Jag äter dem nu för att de måste ta slut. Det var jätte gott i början, men nu efter halva påsen, så mår jag mer illa. Smugglar ner en och annan till lilla vovven. Men, det ska ju vara gott med Never Stop så jag äter jag med. Det är en princip sak. För imorgon ska jag som så många gånger förr börja vara nyttig. Kanske helt lägga godis och sånt på hyllan ? Kanske.
Måste bara få slut på påsen... Men namnet känns så talande. Never Stop...

Sex and the City

Jag kan meddela världen att jag är redo för att se Sex and the City-the movie nu med. Har plöjt igenom serien. Kändes bäst att ha sett den innan. För till skillnad från resten av världen alla kvinnor så har jag aldrig riktigt följt det. Sett ett avsnitt här och där liksom, men inte mer.
Så här i efterhand så kan jag säga att jag inte ångrar mitt beslut av att bara ha strötittat heller. Är verkligen hela den kvinnliga befolkningen så, jag vet inte ens vilket ord som passar, utsvultna och korkade att de på riktigt kan tycka att det är det bästa som någonsin hänt? Det är ju bara samma sak all over again. Om och om igen. det har sina stunder, men.. Knappast en super hit. Men, man är liksom tvungen att ha sett det, annars kollar alla snett på en. Så, filmen ska också ses, bara för att.

Är det bara jag som är konstig?

Insight

Hur är det möjligt att Göteborg känns helt öde en fredags kväll i juli? Hade alla förflyttat sig ner mot sydligare breddgrader för att kolla på bilder eller vad? Något skumt var det iallafall. Tur att man har en kompis att roa sig med lite iallafall, fast än det inte blev en sån kväll som vi hade tänkt oss. (Det blir aldrig som man har tänkt sig..) Men, jag fick iallafall en Frozen Strawberry, så jag ska inte klaga...





Sen var det dags att ta sig hem med. Snäll som man är så hoppar man av nere vid skolan med Jennifer. Ajaj, läskig väg att vandra själv. Ni kan ju se själva... Men jag klarade mig hem. Puh!

Tråkmåns

Jag vet inte alltså, jag ska inte säga att jag inte har haft kul idag. För det har jag. Absolut. Iväg bar det till Rickard och Therese. En lite förtidig kräftskiva. För de som äter kräftor vill säga.
Dagen börjades fint med att stå och se tjock ut i diverse kläder och med att tillsist välja en klädsel som lika bra som något annat visar hur man ser ut. Klänning i mitt fall. Slashignore på hur kroppen ser ut liksom. How ever, uppe hos dem vid tre snåret. Sedan har det flutit på. Dricka, bygga tält i regnet osv. Äta kräftskjärtar med potatissallad and so on. Men, grejen var som så att de allra flesta människorna idag kändes ganska tråkiga. Jag rår inte för det. Det är så jag känner det. Det är nog därför min syster vid det här laget tycker att jag är as tråkig. Människor har suttit inne och kollat på tv sen klockan 20.00 liksom. Vi var ett gäng på 5 som satt kvar ute i tälten och pratade och drack. Sen tog det endaste goda som fanns kvar att dricka slut. Då kände jag inte för det alls längre = Jag blev tråkig i alla andras ögon. Ganska hemskt, men sanningen. Jag mår dåligt av att dricka öl, det är ett facit jag är säker på. Minst sagt. Och jag mår inge vidare av att blanda cider, vin och sprit heller för den delen. Jag nöjde mig med några drinkar och cider. Ville inte mer. Så jag fixade skjuts hem för mig och lilla Nastie ( Som ingen brydde sig om, som satt själv ute i regnet.) med den söta Foffen. Underbart. Så nu sitter jag på Säteriet och är säker på att de andra tycker jag är tråkig. Men det skiter jag i. Hellre tråkig än illamående.
Gud vad gammal jag låter.
Men, sån är sanningen. Hellre det. Men till stor del var det en bra dag. Om inte alla tidigare hade varit tråkiga, alla hade kunnat strunta i att tjafsa och så vidare. Men, ingen är perfekt.
Jag är tråkig tillexempel, alla har vi våra brister.
Look of the day:

Bekräftelse

Visst är det väl ändå ett tecken på att man är oerhört vältränad när man känner att det riktigt drar/rycker till i bröstmusklerna när man lyfter två matkassar á max 5 kg/st?
Alltså behöver jag inte alls ha något dåligt samvete över att jag inte har tränat på länge. Perfekt.

Zara

Nu är jag något så ruggigt irriterad så det finns inte. Jag var inne i staden tidigare med Syz, hade väldigt trevligt. Kollade runt, drack kaffe(!), åt lunch och sådär. Det hela avrundade vi med att gå in på Zara uppe mot Kungsport. Jag fann mig världens goaste T-shirt och en kofta. När jag nu kommer hem upptäcker jag att larmet sitter kvar på T-shirten. Vafan? Hur svårt kan det vara? Uppenbarligen har subban larmat av tröjan då det inte tjöt när jag gick ut. Men ändå? Ska jag vandra omkring med ett larm i nacken? Nehej. Jag ringer och klagar. Det jag får höra är att jag får komma in och ta bort det. Hur kul är det när man bor i Bollebygd? Ska jag betala 100 spänn för att åka och få bort ett larm på en tröja jag redan betalt för? Nehejdu! Inte kan man få någon som helst ersättning eftersom att "det händer endast 1/10000, det är en mänsklig faktor som man inte kan räkna bort. Ibland sitter de lite svårt till och man kan glömma... Inget att göra något åt. Även om vi beklagar..." Det här är för mig en princip sak. Jag köpte en icke dyr tröja för 100 kr, ska jag behöva betala lika mycket för att kunna ha den på mig? Åhå, irritation!

Ps. Min pappa är bäst i hela världen, han knipsade bort det jäkla larmet. Tji fick de idioterna. Nu tänker jag vägra handla där. Bara gå till Brunnsparken. Allt är en princip sak. Och, ursäkta om det är en dum fråga? Men vad är det för jäkla larm man bara kan knipsa bort då? Är det effektivt? Eller är det enbart för att det har larmats av innan? Piper det om man knipsar av det inne i affären? Annars får ni här ett tips alla snattare... Vad vet jag. Jag är en betalare iallafall. En irriterad sådan. Men som gillar sin pappa väldigt mycket.

Forts.

Inget pang, pang. Om än nästan mördad av blickar från flickvännen. Men jag gillar mina nya drömmar, söta pojkar varje natt. Väldigt oskyldiga drömmar får jag säga. Jag känner mig nästan löjlig. Fast jag trivs, fick tillochmed en kyss inatt.. Mer än jag fick under psyko-perioden iallafall...

Ovant

Det känns underligt, jag drömmer inte längre en massa psykopatdrömmar. Om hur jag blir jagad, är jagad, blir skjuten - ja, utsatt för diverse alla konstiga grejer man kan tänka sig, som kan kopplas till CM. Det är väldigt skumt, jag har vant mig. Varje natt har det varit något nytt. I förrgår minns jag hur jag blev skjuten i magen. Det var inte trevligt. Men jag överlevde, och spånade vidare.

Inatt drömde jag om ett vanligt teenage party - någonstans i Bollebygd. Jag hade min super snygga kjol på mig - och var inte alls lika svullen som på midsommar- och var jätte lyckligt. Dessutom flörtade och fånade jag mig järnet med Miljösnubben från gymnasiet. Kul att han skulle dyka upp.
Snacka om vändning...