Som sagt, jag vet att jag ibland, kanske kanske kan uppfattas som lite gnällig. Men det är smällar man får ta. Liksom. Hur ska annars folk kunna tycka synd om mig och förstå min storhet? Hur ska jag annars kunna uppnå mina supermål? Hah?
Nej, precis. Man får gnälla big time om det är det man känner för. Detta är precis vad jag tänker göra. Jag har återigen fallit in i en period där det är jobbigt att somna. Delvis går det inte så jätte bra, sen är jag lite besvärad av mina drömmar med. Jag har haft riktigt konstiga drömmar. Som är sjukt psykande på något oskyldigt sett.
I förra veckan hade jag några drömmar om handbollen, nere i idrottshallen på Bollebygdsskolan. Där irrade jag bort mig i omklädningsrummen, hade problem med uppvärmningen och blev bänkad. Låter inte så konstigt kanske? Men hela drömmen var så jagande. Natten därpå skulle jag återigen spela handboll, den här gången hittade jag inte mina stumpor. Och gud vet att man aaabsolut inte kan spela handboll utan strumpor, det är typ lika med döden. Jag letade och letade, vet inte hur länge. Jag hittade allt som kan tänkas finnas, utom just strumpor. Tillsist fann jag mig nägra finger vantar och bestämde mig att på något sätt göra om dess till strumpor. När jag sen plockat av mig skorna för att ta på mig vantarna, vad finns där, om inte stumpor? Hela tiden har de suttit på. Mycket irriterande, där har jag varit sönderstressad och hela tiden har de skrattat rätt upp i ansiktet på mig.
Sedan hade jag någon dröm om att jag var instängd i en matbutik och kunde inte fly. Här minns jag inte så jätte mycket, bortsett från att det var panik. Och att den söta vakten på jobbet hånade mig när jag i drömmen försökte förklara vad som hade hänt och att han skulle hjälpa mig. Det tänkte han då rakt inte göra. Ska inte väktare hjälpa små snälla tjejer i nöd?
Igår hade jag nog den mest underliga drömmen. Det hängde ihop med skolan på något vis, det var som om att natur hade ordnat ihop något tivoli eller något? Självklart var det något som var fel. Någon konstig människa var tydligen ute efter mig och de jag var med. Så hela tiden var vi tvungna att gömma oss på olika fiffiga platser. Samtidigt hände det massa konstiga saker runt om kring med lärare som var psyko osv.. (Som vanligt kanske?) Men det mest psykande var att; Nästan alla tjejer som fanns där, skulle - bara för att de skulle kunna imponera på Ola the man- ha på sig röda paljettdräkter. Förstår ni att detta klassas som en mardröm?
Inatt var jag tydligen med i någon sorts top model tävling. Jag ägde sönder alla andra tjejer på catwalken. Jag vet inte varför. För jag betedde mig konstigt. Man skulle på något sätt walka fram tillsammans med en aas het kille, som om man dansade. Men i början av allt så kände jag att jag höll på att tappa mina fina svarta jeans. Så jag lutade mig lugnt mot den aas heta killen och ställde mig och skuttade omkring sådär snyggt som man måste göra för att dra upp ett par jeans. (Also known as the jeansdans). Men, han hade inga problem med detta, inte alls. Sen efter att vi hade ägt sönder alla andra, som han också hade gått med? Ah, han var populär den grabben. Så visade det sig iallafall att han var lite förtjust i mig. Mmm, het kille, gillar mig. Me like. Men iallafall, så skulle några av de tävlande få skor som vinst eller special price liksom. Jag var tydligen inte en av de. Men mannen min var tydligen det. Han såg hur besvikelsen tog plats i mina ögon när jag inte skulle få ett par skor. Så han stutsade graciöst ner för den jätte fina svarta trappan i salen efter att ha kysst mig och lett lite lurigt mot mig. Sedan, så fick jag hans skor, som han hade tradat mot ett par jääätte läckra enna till mig. I perfekt storlek och allt. Är han perfekt eller var? En super het super model som är intresserad av både mig och skor och kan ge mig saker som jag faktiskt påriktigt älskar? Dock blev alla andra tjejer jätte arga på mig och jag var inte så välkommen bland dem sedan. Jag fick hålla mig för mig själv och tänka på min hete beundrare. Funkade väl det med.
Sedan vaknade jag (Eller, jag hade gått över någon bro som höll på att ramla ner i vattnet precis innan, så det var lite läskigt.) och kände besvikelsen. Inte hade jag en super het beundrare (vad jag vet?) och inte hade jag fått mina super fina skor. Typiskt.
Jag säger ju att mina drömmar är jätte psykande!
Nej, precis. Man får gnälla big time om det är det man känner för. Detta är precis vad jag tänker göra. Jag har återigen fallit in i en period där det är jobbigt att somna. Delvis går det inte så jätte bra, sen är jag lite besvärad av mina drömmar med. Jag har haft riktigt konstiga drömmar. Som är sjukt psykande på något oskyldigt sett.
I förra veckan hade jag några drömmar om handbollen, nere i idrottshallen på Bollebygdsskolan. Där irrade jag bort mig i omklädningsrummen, hade problem med uppvärmningen och blev bänkad. Låter inte så konstigt kanske? Men hela drömmen var så jagande. Natten därpå skulle jag återigen spela handboll, den här gången hittade jag inte mina stumpor. Och gud vet att man aaabsolut inte kan spela handboll utan strumpor, det är typ lika med döden. Jag letade och letade, vet inte hur länge. Jag hittade allt som kan tänkas finnas, utom just strumpor. Tillsist fann jag mig nägra finger vantar och bestämde mig att på något sätt göra om dess till strumpor. När jag sen plockat av mig skorna för att ta på mig vantarna, vad finns där, om inte stumpor? Hela tiden har de suttit på. Mycket irriterande, där har jag varit sönderstressad och hela tiden har de skrattat rätt upp i ansiktet på mig.
Sedan hade jag någon dröm om att jag var instängd i en matbutik och kunde inte fly. Här minns jag inte så jätte mycket, bortsett från att det var panik. Och att den söta vakten på jobbet hånade mig när jag i drömmen försökte förklara vad som hade hänt och att han skulle hjälpa mig. Det tänkte han då rakt inte göra. Ska inte väktare hjälpa små snälla tjejer i nöd?
Igår hade jag nog den mest underliga drömmen. Det hängde ihop med skolan på något vis, det var som om att natur hade ordnat ihop något tivoli eller något? Självklart var det något som var fel. Någon konstig människa var tydligen ute efter mig och de jag var med. Så hela tiden var vi tvungna att gömma oss på olika fiffiga platser. Samtidigt hände det massa konstiga saker runt om kring med lärare som var psyko osv.. (Som vanligt kanske?) Men det mest psykande var att; Nästan alla tjejer som fanns där, skulle - bara för att de skulle kunna imponera på Ola the man- ha på sig röda paljettdräkter. Förstår ni att detta klassas som en mardröm?
Inatt var jag tydligen med i någon sorts top model tävling. Jag ägde sönder alla andra tjejer på catwalken. Jag vet inte varför. För jag betedde mig konstigt. Man skulle på något sätt walka fram tillsammans med en aas het kille, som om man dansade. Men i början av allt så kände jag att jag höll på att tappa mina fina svarta jeans. Så jag lutade mig lugnt mot den aas heta killen och ställde mig och skuttade omkring sådär snyggt som man måste göra för att dra upp ett par jeans. (Also known as the jeansdans). Men, han hade inga problem med detta, inte alls. Sen efter att vi hade ägt sönder alla andra, som han också hade gått med? Ah, han var populär den grabben. Så visade det sig iallafall att han var lite förtjust i mig. Mmm, het kille, gillar mig. Me like. Men iallafall, så skulle några av de tävlande få skor som vinst eller special price liksom. Jag var tydligen inte en av de. Men mannen min var tydligen det. Han såg hur besvikelsen tog plats i mina ögon när jag inte skulle få ett par skor. Så han stutsade graciöst ner för den jätte fina svarta trappan i salen efter att ha kysst mig och lett lite lurigt mot mig. Sedan, så fick jag hans skor, som han hade tradat mot ett par jääätte läckra enna till mig. I perfekt storlek och allt. Är han perfekt eller var? En super het super model som är intresserad av både mig och skor och kan ge mig saker som jag faktiskt påriktigt älskar? Dock blev alla andra tjejer jätte arga på mig och jag var inte så välkommen bland dem sedan. Jag fick hålla mig för mig själv och tänka på min hete beundrare. Funkade väl det med.
Sedan vaknade jag (Eller, jag hade gått över någon bro som höll på att ramla ner i vattnet precis innan, så det var lite läskigt.) och kände besvikelsen. Inte hade jag en super het beundrare (vad jag vet?) och inte hade jag fått mina super fina skor. Typiskt.
Jag säger ju att mina drömmar är jätte psykande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar