12

Till mitt andra problem; Jag står själv på nyår.
Okej, jag brukar oftast inte veta långt innan nyår vad jag ska ha för mig när kvällen faktiskt kommer. Men jag har aldrig känt såhär. Jag är nämligen helt själv, 12 timmar kvar.

• Mina föräldrar ska vara med hundfolket - inget jag känner för att vara med på.
• Mina vänner (alla 3) är bortresta, till släkt och dyl - inget jag kan vara med på.
• Min syster med pojkvän har tänkt att gå på bio - och se filmer jag redan sett.

Och där tog alla jag känner eller ja, umgås med slut. Känns toppen. Jag får sitta själv. Om inget ändrar sig alltså. Tragiskt. Helst av allt skulle jag väl vilja göra något och bli hämtad av 831. Men jag skulle kunna tänka mig en mysig hemma kväll med. Men själv? Det tar lite bort det roliga. Men hey, det är bara nyår. What's the biggie egentligen? Bara att alla andra har något att göra.

Visst, en stor del av mig kan förstå att mina vänner åker bort till släkt osv. Men en liten del av mig vill inte förstå det. Det är min lilla ynkliga del, som bara ser resultatet av det hela. Innebärande att jag inte längre har någon, att jag är helt själv. Det känns lite patetiskt...