I have this thing. Något som gör att jag har jäkligt svårt för att skriva om det riktigt personliga. Jag kan inte hjälpa det, men privat privat stannar oftast bara för mig själv. Mestadels för att jag inte vet exakt vem/vilka som läser - Men fortfarande inte vill göra en Johanna - och vet jag inte vem som läser, så har jag svårt för att skriva något om exempelvis mina känslor. Dumt.
Jag ska jobba på det. Jag lovar. Så kan jag bli liite mindre shallow än vad jag är nuförtiden. Visserligen är det inte mycket som hamnar här alls nuförtiden. Jag har så många bra tankar, men antingen är jag för lat för tillfället eller så finns det ingen data i närheten - och det superba jag har finulat ut försvinner bland alla andra mina genialiska tankar. För sådanna vet vi väl alla att jag har många... Väldigt många. Jag är smart, jag gick natur för bövelen. Hmmf. Sen att jag aldrig fattar det minstaste lilla av invecklad fysik är en annan femma.
Exempelvis:
Jag kan inte alls förstå hur man kan skapa ett/en liten Big Bang. Eller okej, om man nu lyckas göra det. Men i min värld (Annas värld of super science) så fattar jag inte vad som händer sen. Varför stannar allt? Varför utvecklas inte miniBig Bang till MiniUniversum som om måååånga år kommer innehålla miniMänniskor? Precis som i Men in Black, där de spelar puttekulor med galaxer. Det är bilden jag har av det hela. Oooch, expanderade inte allt väldigt mycket efter Big Bang? Joo, precis. Varför blåser inte miniBig Bang bort hela jorden då? Huh? Jag kommer lätt få Nobelpriset en vacker dag. I avancerad fysik. Jag lovar er.
Se bara hur duktig jag var som rättade till Big Bang överallt, innan stod det Big Band, låg skönare på tangentbordet på någotvis. Betyder inte det något? Bli imponerad nu då!
Jag ska jobba på det. Jag lovar. Så kan jag bli liite mindre shallow än vad jag är nuförtiden. Visserligen är det inte mycket som hamnar här alls nuförtiden. Jag har så många bra tankar, men antingen är jag för lat för tillfället eller så finns det ingen data i närheten - och det superba jag har finulat ut försvinner bland alla andra mina genialiska tankar. För sådanna vet vi väl alla att jag har många... Väldigt många. Jag är smart, jag gick natur för bövelen. Hmmf. Sen att jag aldrig fattar det minstaste lilla av invecklad fysik är en annan femma.
Exempelvis:
Jag kan inte alls förstå hur man kan skapa ett/en liten Big Bang. Eller okej, om man nu lyckas göra det. Men i min värld (Annas värld of super science) så fattar jag inte vad som händer sen. Varför stannar allt? Varför utvecklas inte miniBig Bang till MiniUniversum som om måååånga år kommer innehålla miniMänniskor? Precis som i Men in Black, där de spelar puttekulor med galaxer. Det är bilden jag har av det hela. Oooch, expanderade inte allt väldigt mycket efter Big Bang? Joo, precis. Varför blåser inte miniBig Bang bort hela jorden då? Huh? Jag kommer lätt få Nobelpriset en vacker dag. I avancerad fysik. Jag lovar er.
Se bara hur duktig jag var som rättade till Big Bang överallt, innan stod det Big Band, låg skönare på tangentbordet på någotvis. Betyder inte det något? Bli imponerad nu då!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar