Alla har vi väl våra moments, minst sagt. Ibland stämmer allt och man är på topp, eller så är allt totalt åt helvete. Men, alla är jhu inte lika mycket på topp även om de har en toppen dag. Allt beror jhu helt och hållet på vad man har för ursprungsmaterial. Jag har inga problem med att förstå mig på detta, speciellt fixerad vid ytan som jag är. Visst, allt som finns där inuti spelar säkert en jäkla roll någonstans i det mysteriska spelet Relationer. En stor fet roll. Men, det är en roll som utvecklar sig sakta med tiden. Till en start så är det bara en liten biroll, som ger lite extra, eller drar ner betyget. Men inget som läggs speciellt stor vikt på. Jag har rätt, eller hur? Ju längre tid det går, desto mer plats tar sedan insidan och ibland kan tillochmed min favorit utsidan slås ut ur tävlingen totalt. Liksom, det finns människor som bara för att de har hittat någon som de älskar både till det inre och till det yttre lägger av med att bry sig om utseendet totalt? Where's the fun in that? Är det inte lite kul att även om man älskar insidan hos någon? Även få gilla det yttre? Att den är lite fin ibland? Eller? Kanske bara är jag som sätter sånna höga krav? Jag är kanske en komplett idiot, vem vet? Inte jag iallafall, men jag lever hellre som en idiot än en bra människa om så nu är fallet.
Ett annat fenomen som fascinerar mig stort, som kanske lite kan kopplas till det där med moments. Är mega snygga killar med as fula tjejer. Detta är ingenting som är ovanligt, inte alls - tvärtom. Gå ut på stan och det är vad du finner. En jätte snygg kille? Jaha då har han en ful tjej på armen. Varför? Hur föll han för henne? För i sina bästa dagar så kan de oftast inte ens bli lite snygga de dära tjejerna. Vilken jäkla outgoing insida hon måste ha, som kan lysa igenom hela fulheten och ta över den stackars pojkens sinnen. Hur lyckas man? När gör man detta? Faller killen för dig bara du går förbi? För att din personlighet gör en plötslig attack? Eller får hon haffa tag i en snygg kille på stan och sedan hålla i för glatta livet och prata på. Prata prata prata, för att visa sitt inre? Det är ett mysterium för mig. Snälla, let me know how it works...
För, alla dessa killar kanske inte är så utseende fixerade (uppenbarligen) men det är fortfarande ett stort steg till att då först få en attraktion till någon. Konstigt. Oh, tänk hur det blir i det förhållandet när tjejerna slutar bry sig om hur det ser ut med. Gosh, om andra förfaller . . .
Och gnäll inte på mig. Mamma gör det tillräckligt. Jag får höra så ofta det passar in, att det är insidan som räknas. Jag svarar oftast med ett fnys. Insidan kommer sen, efter en säsong eller två.
Ett annat fenomen som fascinerar mig stort, som kanske lite kan kopplas till det där med moments. Är mega snygga killar med as fula tjejer. Detta är ingenting som är ovanligt, inte alls - tvärtom. Gå ut på stan och det är vad du finner. En jätte snygg kille? Jaha då har han en ful tjej på armen. Varför? Hur föll han för henne? För i sina bästa dagar så kan de oftast inte ens bli lite snygga de dära tjejerna. Vilken jäkla outgoing insida hon måste ha, som kan lysa igenom hela fulheten och ta över den stackars pojkens sinnen. Hur lyckas man? När gör man detta? Faller killen för dig bara du går förbi? För att din personlighet gör en plötslig attack? Eller får hon haffa tag i en snygg kille på stan och sedan hålla i för glatta livet och prata på. Prata prata prata, för att visa sitt inre? Det är ett mysterium för mig. Snälla, let me know how it works...
För, alla dessa killar kanske inte är så utseende fixerade (uppenbarligen) men det är fortfarande ett stort steg till att då först få en attraktion till någon. Konstigt. Oh, tänk hur det blir i det förhållandet när tjejerna slutar bry sig om hur det ser ut med. Gosh, om andra förfaller . . .
Och gnäll inte på mig. Mamma gör det tillräckligt. Jag får höra så ofta det passar in, att det är insidan som räknas. Jag svarar oftast med ett fnys. Insidan kommer sen, efter en säsong eller två.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar