Student Of 2007

Champagnefrukost hemma hos Pamelina för att starta dagen på bästa möjliga vis - samtidigt försvinner det stora jäkligt otäcka svarta regnmolnet som hotade oss. Istället kom värmen och solen som fick oss att bli härligt varma och glansiga tills dess att vi väl skulle visa oss bland andra människor. Lite smalltalk med vår hatlärare sedan fotografering*.
Vidare upp för att mingla med resten av Nv3:orna och skriva i mössor och få rosor av lärare. Mitt i detta går dock brandlarmet, större delen av folket ignorerar det ganska bra såpass länge tills dess att vi får veta att det är falskt alarm och att vi inte behöver gå ut. Tack för det, jag ville inte gå ner för gallertrappan i mina skor inte. Det hade inte ens gått tror jag. Wellwell.

Idrottssal och studentlunch, uppträdande av lärare - speciellt av vår käre Ola, som nog inte riktigt hade övat in dansen till Nvlärarnas nummer. Han var väldigt söt där han skuttade omkring dock, välförtjänt titeln bäste lärare. Lite tragiska stunder kom lite då och då, som när de utnämnde oss till studenter på riktigt och alla viftade med mössorna och grjejjer. Ögonen tedde sig som så att de blev lite blanka. Fina sånger och grejjer. Tillsist ett bildspel till "För att du finns" där vår käraste lilla Linnea var med på en bild från gruvan i Kiruna, inte dåligt. Lite varning för tårfyllda ögon här med. Men jag lyckades undvika att fälla tårar iallafall.

Uppladdningen sker vidare ute i gatan, alla, alla står och gapar och skriker** och är riktigt pepp för att få springa ut till det helt mega gigantiska havet av släktingar som står utanför glasdörrarna. Varma och med fina stämmor är det bara att springa ut - inte fastna med klackarna i gallret - och upp på scen. Se lycklig ut, gapa och skrika lite mer och faktiskt på någon nivå inse att, this is it. Vi är ta mig tusan studenter, for real. Stort!
Ut i folkhavet för att hitta sina nära och kära, bli påhängd flertalet fina små djur, glas och champagne och få sin fina fina skylt***. Mingla lite, sedan vidare ut på flaket.

Flakåkning - motorvägen in till stan, alla är galna och återigen används stämmorna konstant till skönsången som pågått hela dagen. Samtidigt som det skålas, dansas och är allmänt underbart hela tiden. Åker varv på varv inne i stan i någon timma eller så. Därefter, hem till släkt.

Hem, äta en massa massa mat och bli lite trött och självklart öppna alla gåvor. Tillbringa tid med släkten, vilket var kul eftersom vi aldrig ses. Samtidigt som vänner från sommarstugan dök upp. Samtal från Pontus som inte kunde komma, men ville gratulera, så sött. Sedan farfar som sjunger "För Anna har tagit studenten (...) Fy fan vad hon är bra!". Min farfar kan man lita på i alla lägen att han levererar en sång.

Förfesten hemma hos Anna, med större delen utav klassen för att sedan dra in till Park Lane.
Dock har jag nu hunnit bli små seg och inte alls på partyhumör, men försöker ett bra tag att hålla skenet uppe. Mingla runt med vänner - hälsa fram och tillbaka osv. Som det ska vara.
Sedan knallade vi till korsvägen och åkte minitaxi hem och stupa i säng.
Sammanfattat en klart underbar dag.

*Är det verkligen meningen att läraren vi alla hatat i tre år ska vara med mitt i vårt student foto? Eller? **Vår sång kan nog inte klassas som något annat än gap och skrik. ***Även om jag inte fick den bild som jag helt hade väntat mig, när jag och barndomsvännen står nakna under en stupränna och badar i regnet. Fin bild, har jag alltid fått höra. Alltid. Har alltid trott att den skulle hamna på skylten. Förvånande, men den här var minst lika bra!