en liten bit ifrån...

Rebound girl

2010-05-09T22:07:00.002+02:00

Mycket hinner hända på drygt ett år, tiden flyger iväg när den själv vill och man ser inte susen av den. Det är konstigt. Man reflekterar inte över det förrän det är för sent.

Jag saknar min mamma, absolut. Något annat vore att ljuga. Vad hände med hennes sista år? Det försvann snabbare än något annat. Jag var inte med på det, ville inte inse hur det låg till. Hur det var och hur framtiden såg ut. Jag vill fortfarande inte det. Jag har stängt av. Jag gjorde det redan förra året. Stängde in mig i min egna lilla värld, min värld av trygghet. Där man inte känner något. Där tomhet är vardagen. Jag bor där ännu. Det är det som är det värsta. Vetskapen om allt man borde känna och uppleva. Då känner jag mig tom. Jag saknar henne av hela mitt hjärta, men jag känner det inte hela tiden, jag går inte runt och krampar hela dagarna. Jag har perioder när det slår mig med full kraft. Dagar som är värdelösa, men de är sällsynta. Jag har inte gråtit många tårar, fast jag vill. Jag vill känna. Det är sjukt. Det gör att man inte inser allvaret med situationen. Det är inte verkligt, det finns inte, det har aldrig hänt. Jag tror fortfarande att det är hon som ringer, en konstig känsla. Hon finns där någonstans, hon är inte borta. Jag vill det inte, så jag känner det inte. Jag stänger ner.
Jag vill känna, jag vill komma tillbaka till normalt läge. Men hur greppar man något som är så stort. När det är så tryggt och bekvämt att vara i sin bubbla. Hur får man fötterna tillbaks till marken, hur gör man för att vara i verkligheten igen?

Not so deep

2008-12-06T01:13:00.003+01:00

Jag kom precis hem från julbord/barhäng med jobbet. Hel festligt.
Började med att ta en drink innan allt med Ingela. Sedan julbord + drinkar med stockholmarna.
Som dagen till ära var hel festliga med. Jag blev lite mobbad för att jag var ung och sådär, men det hör till. de beställde tillochmed in en Hotshot bara till mig för att jag skulle uppleva deras 80 tal, typ.. Kul. Jag har nog inte haft en sån här kul kväll på evigheter... Annorlunda.

Mamma hämtade mig på beställning. Om det hade varit pappa så hade han ramlat ur stolen över hur mycket jag pratar, men neejdå. Jag pratar kanske mycket i vanliga fall, men, kanske aningens mera när jag har druckit lite. Jag är inte alls full, men inte heller nykter. Ballans kallar jag det här.
Typ. Eller perfekt kväll.... God natt!

Pappa

2008-10-31T01:10:00.006+01:00

Varje eftermiddag infinner sig på något vis en tomhet här hemma. Inte jätte stor och påtaglig, men när man väl känner efter så finns den där. Man vet att runt 16 snåret kommer alltid pappa hem från jobbet. Då finns han här.
Det har nu gått 2,5 vecka utan pappa i hemmet. Jag har inte insett att han är borta på riktigt tror jag. Även fast vi inte har träffats på så länge så har hjärnan inte kopplat det. Frågan är om den kommer att göra det innan dess att han är tillbaka igen i December. Två månader känns som en evighet när man tänker på det. Men tiden bara rusar förbi. Även fast jag och pappa inte har den tightaste relationen eller pratar jätte mycket när han är hemma så känns det konstigt att vara faderlös i två månader. Det känns tomt när man firar sin födelsedag och pappa inte är där. Det saknas något när man tillåter sig själv att känna och tänka efter. Jag saknar honom. Jag saknar den tryggheten jag får av min pappa. Jag vet inte hur man bättre ska beskriva det. Min pappa får mig att känna mig trygg, det är inget min pappa inte kan göra eller fixa, typ. Nu är det borta. Det finns i Iran. 5,5 timmar bort. På skype. En bit av en saknas.
Men vi trotsar detta och klarar oss bra här hemma tycker jag. Visst är det mer krävande att vara två i huset med alla hundarna och allt tar ju mer tid osv. Men vi klarar det bra. För jag har ju faktiskt min mamma hemma. Hon är inte så pjåkig hon heller.

Men jag saknar dig pappa!

Spin me around

2008-10-11T00:36:00.003+02:00

Spectacular, spectacular!
Den snurrar runt runt runt i mitt huvud hela tiden. I takt med, twhiththwiththwith.. Love it.

Elin skrattar högt för sig själv...

2008-10-04T11:59:00.001+02:00

Varje gång..

Sedan sist:

2008-09-29T21:37:00.005+02:00

Har jag:

Blivit a brown haired girl igen
Träffat Amanda hela EN gång(?!)
Börjat träna
Börjat plugga till ekonom i Borås
Träffat min kusin för första gången
Tjockat till mig för att godisförbudet bröts
Klarat en matte tenta
Slutat plugga till ekonom i Borås
Varit ute hela, en gång. Står mycket ut och gå i kalendern dock...

Det var nog det, typ. Säkert inte så himlans mycket mer...

Finns i mobilen:

mest bilder på min hund.
en bild på lasagne (en liten bit av himlen?)
Ego bilder i alla olika former.
Promenad bilder. Hösten är för härlig. Jennifer smutsig.
2 bilder på flygplan på himlen. De skulle säkert till någon härligstans kände jag.

Smakprov...

Jag skrattar för mig själv...

2008-09-29T14:59:00.001+02:00

Jag har alltid trott att kort/kod tjuvarna har varit diskreta?

Gatans knäppskallar

2008-08-21T15:21:00.003+02:00

Det står nog klart nu, det måste vara så grannarna ser på oss i huset på hörnet.
Anledningen? Mor min har införskaffat sig ännu en liten hund. Summa summarum, vi har fyra hundar här hemma. Galet värre. Så nu består mina dagar av att passa lillan, den gula, Puma. Hon är väldigt söt, men jag uppskattar mycket min sömn på morgonen. Något hon inte har lärt sig att förstå ännu. Men det kommer väl snart hoppas jag. Men en sak är bra. Så länge man måste vara hemma med henne på dagen, så har jag en undebart bra ursäkt till att sitta hemma och se på OS. Underbart. Det måste jag minnas sedan när jag någon gång i framtiden ska skaffa barn, att det vore väldigt käckt att tima in detta med ett kommande OS. Perfekt att sitta hemma och roa sig med hela dagarna. Jag har blivit beroende. Se, nu fick ni ännu en anledning till att tycka att jag är konstig. Listan blir bara längre och längre.
Men jag har numera fyra söta hundar.. Jag vet inte om det ger mig ett plus eller ej?

Omtänksamt

2008-08-21T15:08:00.008+02:00

Okej människor. Känn er utmanade! Som tidigare nämnts så önskar jag mig Måns eller Jocke Berg i födelsedagspresent.
I helgen försökte då min bästis få med sig en Måns-look-a-like inslagen i rosett till mig. Jag fick en bild mitt i natten på honom - Visserligen en dålig bild, men vad gör väl det? Man ser ju ansträngningen hon har gjort. Åka till Malmö och leta upp en främmande Måns-man. Är hon världens sötaste eller vad? Visst, det är inte orginalet, men jag kan gå med på en väldigt bra kopia. Så nu vet ni, vad som krävs. Amanda ligger högst i kurs, speciellt efter det här.
Keep on going people!

Den främmande "Måns-mannen",
även om det inte syns på bilden, men jag litar på Amanda.

Anna and Amanda sitting in a tree

2008-08-12T00:47:00.001+02:00

Perfekt

2008-08-07T01:48:00.001+02:00

Regnet bara öser ner mot rutorna, ljudet är underbart. Jag ligger i mörkret och bara är. Bara lyssnar. Kan man somna till ett härligare ljud? Ge mig lite mer blåst så är det visserligen strået vassare. Men, man ska inte klaga.

Jobbigt

2008-08-04T11:58:00.002+02:00

Som större delen av sommaren är jag nu återigen ensam hemma, fast denna gången tog de även med sig min lilla pärla. Villket sved aningens mycket. Men, man kan inte sitta och tänka på det, så jag slog mig ner här framför fönstret och kollade och lyssnade på regnet. Det är kärlek. En trygg känsla på något konsigt sätt. Jag kan inte förklara det, it's just the way the cookie crumble.

Med fötterna på fönsterkarmen sitter jag istället och funderar. På allt möjligt. Mest på hur deprimerad jag blev av att ställa mig på vågen. Att jag alltid ska envisas med det, speciellt när den är så ond. Här har man känt sig jätte duktig och trott att allt gick åt rätt håll, yeah right. Väger mer än på mycket länge. In ya face beatch! skrek den med en inte så himla trevlig ton. Blä! Men, nog deppat om det, vi fortsätter här på våran hyfsat fina bana, så kanske den kan le mot mig nästa gång.
Nu är istället frågan; Ska jag gå upp till Jennifer, eller ta bilen och istället åka och träna sen? Jag vet att jag har sagt att jag älskar regnet, men det tar lite emot att ge sig upp på berget ändå. Jag kommer vara dyblöt när jag kommer fram. Men, om jag hittar min regn jacka så smattrar det ju å andra sidan väldigt mysigt när man har luvan på sig... Svåra val.
Speceillt när jag mest känner för att lägga mig i sängen igen och lyssna till regnet. Kanske får bli att åka och träna sen innan jobbet ändå. Låter som en bra idé...

Ett helt ytligt inlägg, Once more

2008-07-30T01:18:00.002+02:00

Jag har dividerat lite med mig själv ett tag, vad jag har kommit fram till?
Att denna mannen är gudomlig - inte för att det var något nytt men ändå. Det nya är att jag hellre hade tagit denna mannen än Måns. Det är stort, det säger mycket. Men jag kan inte hjälpa det. Man kan lätt glömma bort det lite, men varje gång jag får syn på honom så slår det mig - hårt. Man blir "lite" kär. Sådär löjligt småflick kär, fast i vuxen form. Typ.

Så nu säger jag till i god tid, alla mina vänner. Till min 20 års dag så önskar jag mig
a) Jocke Berg
b) Måns
(Man ska ha fötterna på jorden, så jag låter Johnny och alla Hollywood hunkar vänta.)

Sen måste ni ju medge att jag är en mästerfotograf med. Ni skulle se min film! Ojoj!

Läckert

2008-07-28T14:47:00.001+02:00

Det funkar! Imponerande.. Eh, för jag lär verkligen utnyttja det här.. Ohja!

Det åskar

2008-07-28T14:38:00.001+02:00

Jag kan inte hjälpa det. Jag gillar åska. Och när min möjlighet till att sola försvann så bestämde jag mig för att göra det bästa utav saken. Lägga mig framför garaget och bara lyssna till åskan. Lite futt regn kommer det då och då med. Men, jag tycker det är mysigt. Sen kan jag ju pröva att mobilblogga med. Vilken dag!

Never Stop

2008-07-28T00:13:00.003+02:00

Nu sitter jag här. Hemkommen tidigt från jobbet. Klibbig av värmen som har hängt över mig hela dagen. Svullen som fan, rent ut sagt - inte ens mina nya skor kan jag få på mig. Just det gör att jag ogillar värmen. Sen att det kanske är okvinnligt att svettas och sånt är en annan sak, men att inte kunna få på sig sina fina nya skor är upprörande. Hur som helst. Här sitter jag iallafall. Och funderar. På vad jag egentligen hade tänkt skriva. Men jag kan inte riktigt erinra mig det (stavas det så?). Det finns så mycket som inte hamnat här, samtidigt väldigt lite. Nu har allt försvunnit iallafall.
Nu sitter jag och äter mina stackars Never Stop som jag längtat efter i en månad. Jag äter dem nu för att de måste ta slut. Det var jätte gott i början, men nu efter halva påsen, så mår jag mer illa. Smugglar ner en och annan till lilla vovven. Men, det ska ju vara gott med Never Stop så jag äter jag med. Det är en princip sak. För imorgon ska jag som så många gånger förr börja vara nyttig. Kanske helt lägga godis och sånt på hyllan ? Kanske.
Måste bara få slut på påsen... Men namnet känns så talande. Never Stop...

Sex and the City

2008-07-19T18:42:00.003+02:00

Jag kan meddela världen att jag är redo för att se Sex and the City-the movie nu med. Har plöjt igenom serien. Kändes bäst att ha sett den innan. För till skillnad från resten av världen alla kvinnor så har jag aldrig riktigt följt det. Sett ett avsnitt här och där liksom, men inte mer.
Så här i efterhand så kan jag säga att jag inte ångrar mitt beslut av att bara ha strötittat heller. Är verkligen hela den kvinnliga befolkningen så, jag vet inte ens vilket ord som passar, utsvultna och korkade att de på riktigt kan tycka att det är det bästa som någonsin hänt? Det är ju bara samma sak all over again. Om och om igen. det har sina stunder, men.. Knappast en super hit. Men, man är liksom tvungen att ha sett det, annars kollar alla snett på en. Så, filmen ska också ses, bara för att.

Är det bara jag som är konstig?

Insight

2008-07-19T18:01:00.007+02:00

Hur är det möjligt att Göteborg känns helt öde en fredags kväll i juli? Hade alla förflyttat sig ner mot sydligare breddgrader för att kolla på bilder eller vad? Något skumt var det iallafall. Tur att man har en kompis att roa sig med lite iallafall, fast än det inte blev en sån kväll som vi hade tänkt oss. (Det blir aldrig som man har tänkt sig..) Men, jag fick iallafall en Frozen Strawberry, så jag ska inte klaga...

Sen var det dags att ta sig hem med. Snäll som man är så hoppar man av nere vid skolan med Jennifer. Ajaj, läskig väg att vandra själv. Ni kan ju se själva... Men jag klarade mig hem. Puh!

Tråkmåns

2008-07-12T23:38:00.005+02:00

Jag vet inte alltså, jag ska inte säga att jag inte har haft kul idag. För det har jag. Absolut. Iväg bar det till Rickard och Therese. En lite förtidig kräftskiva. För de som äter kräftor vill säga.
Dagen börjades fint med att stå och se tjock ut i diverse kläder och med att tillsist välja en klädsel som lika bra som något annat visar hur man ser ut. Klänning i mitt fall. Slashignore på hur kroppen ser ut liksom. How ever, uppe hos dem vid tre snåret. Sedan har det flutit på. Dricka, bygga tält i regnet osv. Äta kräftskjärtar med potatissallad and so on. Men, grejen var som så att de allra flesta människorna idag kändes ganska tråkiga. Jag rår inte för det. Det är så jag känner det. Det är nog därför min syster vid det här laget tycker att jag är as tråkig. Människor har suttit inne och kollat på tv sen klockan 20.00 liksom. Vi var ett gäng på 5 som satt kvar ute i tälten och pratade och drack. Sen tog det endaste goda som fanns kvar att dricka slut. Då kände jag inte för det alls längre = Jag blev tråkig i alla andras ögon. Ganska hemskt, men sanningen. Jag mår dåligt av att dricka öl, det är ett facit jag är säker på. Minst sagt. Och jag mår inge vidare av att blanda cider, vin och sprit heller för den delen. Jag nöjde mig med några drinkar och cider. Ville inte mer. Så jag fixade skjuts hem för mig och lilla Nastie ( Som ingen brydde sig om, som satt själv ute i regnet.) med den söta Foffen. Underbart. Så nu sitter jag på Säteriet och är säker på att de andra tycker jag är tråkig. Men det skiter jag i. Hellre tråkig än illamående.
Gud vad gammal jag låter.
Men, sån är sanningen. Hellre det. Men till stor del var det en bra dag. Om inte alla tidigare hade varit tråkiga, alla hade kunnat strunta i att tjafsa och så vidare. Men, ingen är perfekt.
Jag är tråkig tillexempel, alla har vi våra brister.
Look of the day:

Bekräftelse

2008-07-10T18:16:00.002+02:00

Visst är det väl ändå ett tecken på att man är oerhört vältränad när man känner att det riktigt drar/rycker till i bröstmusklerna när man lyfter två matkassar á max 5 kg/st?
Alltså behöver jag inte alls ha något dåligt samvete över att jag inte har tränat på länge. Perfekt.

Zara

2008-07-04T17:11:00.004+02:00

Nu är jag något så ruggigt irriterad så det finns inte. Jag var inne i staden tidigare med Syz, hade väldigt trevligt. Kollade runt, drack kaffe(!), åt lunch och sådär. Det hela avrundade vi med att gå in på Zara uppe mot Kungsport. Jag fann mig världens goaste T-shirt och en kofta. När jag nu kommer hem upptäcker jag att larmet sitter kvar på T-shirten. Vafan? Hur svårt kan det vara? Uppenbarligen har subban larmat av tröjan då det inte tjöt när jag gick ut. Men ändå? Ska jag vandra omkring med ett larm i nacken? Nehej. Jag ringer och klagar. Det jag får höra är att jag får komma in och ta bort det. Hur kul är det när man bor i Bollebygd? Ska jag betala 100 spänn för att åka och få bort ett larm på en tröja jag redan betalt för? Nehejdu! Inte kan man få någon som helst ersättning eftersom att "det händer endast 1/10000, det är en mänsklig faktor som man inte kan räkna bort. Ibland sitter de lite svårt till och man kan glömma... Inget att göra något åt. Även om vi beklagar..." Det här är för mig en princip sak. Jag köpte en icke dyr tröja för 100 kr, ska jag behöva betala lika mycket för att kunna ha den på mig? Åhå, irritation!

Ps. Min pappa är bäst i hela världen, han knipsade bort det jäkla larmet. Tji fick de idioterna. Nu tänker jag vägra handla där. Bara gå till Brunnsparken. Allt är en princip sak. Och, ursäkta om det är en dum fråga? Men vad är det för jäkla larm man bara kan knipsa bort då? Är det effektivt? Eller är det enbart för att det har larmats av innan? Piper det om man knipsar av det inne i affären? Annars får ni här ett tips alla snattare... Vad vet jag. Jag är en betalare iallafall. En irriterad sådan. Men som gillar sin pappa väldigt mycket.

Forts.

2008-07-02T00:42:00.001+02:00

Inget pang, pang. Om än nästan mördad av blickar från flickvännen. Men jag gillar mina nya drömmar, söta pojkar varje natt. Väldigt oskyldiga drömmar får jag säga. Jag känner mig nästan löjlig. Fast jag trivs, fick tillochmed en kyss inatt.. Mer än jag fick under psyko-perioden iallafall...

Ovant

2008-07-01T00:27:00.003+02:00

Det känns underligt, jag drömmer inte längre en massa psykopatdrömmar. Om hur jag blir jagad, är jagad, blir skjuten - ja, utsatt för diverse alla konstiga grejer man kan tänka sig, som kan kopplas till CM. Det är väldigt skumt, jag har vant mig. Varje natt har det varit något nytt. I förrgår minns jag hur jag blev skjuten i magen. Det var inte trevligt. Men jag överlevde, och spånade vidare.

Inatt drömde jag om ett vanligt teenage party - någonstans i Bollebygd. Jag hade min super snygga kjol på mig - och var inte alls lika svullen som på midsommar- och var jätte lyckligt. Dessutom flörtade och fånade jag mig järnet med Miljösnubben från gymnasiet. Kul att han skulle dyka upp.
Snacka om vändning...

Läcker

2008-06-28T20:37:00.004+02:00

Sista Criminal Minds-avsnittet sett nu. Ingen mer Dr Spencer Reid alltså. Illa. Jag är lite kär i Gubler. Lite akward sådär. Läckerbit!

Ett litet smakprov från midsommar i Benareby

2008-06-27T22:06:00.000+02:00

Meet Johnny, en söt liten rackare - och sicka kyssar. Ojoj. Pojkarna föll pladask!

Fina flickor...

Kolla in min finfina slips jag fick av brandmannen själv?! Läckert?!

Poootatiiiis! Äntligen! Och en liten sötsak till hund.. Mums!

Det finns inget slut på hur himla konstnärliga och finurliga jag och min syster är, det ska ni veta! Så när ingen annan var intresserad av att bygga en midsommarstång, då tog vi saken i egna händer. tjusigt värre. Tog oss kanske 10 minuter, vi var lite under stress pga regn... Men självklart älskade alla den.. Who can blame them? (Och who can blame Neo för att älska mina skor? de är ju läckra...)

Jag avrundade kvällen i soffan, härligt!

I skuggan

2008-06-27T00:29:00.005+02:00

Ett himlans rumblande från ena sidan till den andra. Ena stunden är läget helt under kontroll, medan det i nästa rinner ifrån en. Man kan intala sig själv till att inte bry sig om det, men när man förlorar tron på sig själv, då kommer den stora vågen av osäkerhet. En liten sväng av rädsla. Fast, dessa stunder är sådana som man inte delar med någon annan, utan man spenderar dem för sig själv. Innan dess att sömnen kommer, om man inte har koll på åt vilket håll tankarna går. När man är ute och promenerar och hjärnan blir tom. När man känner sig tom. Jag har känt mig tom väldigt ofta på sistone. Mitt humör svänger därtill lite som det vill, något jag har väldigt dåligt samvete för när det drabbar de jag håller av. Jag rår bara inte för det. Jag kan inte alltid hålla koll på det. Jag har en känsla av tomhet, jag har ingen anledning egentligen. Men, den kryper sig på, gör sig hörd, sår sina små frön. Får mig att känna mig osäker. På det mesta.

Fick dessutom svar på cellprovet häromdagen. Det är någon förändring. Men det behöver naturligtvis inte vara någon fara. Men det är viktigt att fler tester genomförs. Lugnande? Jag vet inte om jag kan uppskatta ett brev med den texten. Väldigt svårt för det faktiskt. Och jag vet att man inte ska gå och grubbla, för det mår man inte bättre av och det behöver inte vara någon som helst fara. Och är det väl något, så har jag för mig att det inte ska vara så farligt ändå. Visst, jag har sagt att jag inte bryr mig så mycket om det, men ska sanningen fram så kryper det sig på ändå. In i tankarna, innan man ska sova. Oro, kanske en löjlig sådan, men det hjälps inte. Det finns där. Under tidigare stadie så slog jag fast att man är patetisk om man går omkring och oroar sig för vad det faktiskt kanske skulle kunna vara. Att man inte mår det minsta lilla bättre av det. Jag håller fortfarande med mig själv. Men jag kan inte släppa det. Jag vill inte. Det är inte det minstaste lilla kul alls. Jag är löjlig och patetiskt. Och jag tänker fortsätta låtsas som om ingenting ändå. Jag vill inte alls prata om det. Jag skriver mer till mig själv och jag vet att ni finns där om jag skulle vilja prata. Men jag vill inte. Det är inte kul. Men det är en fight emot de onda tankarna jag måste fightas själv. Så kanske har jag mina stunder på den dåliga sidan. Men förhoppningsvis mindre av dem, mer ljusa. Bara jag kan hålla mig sysselsatt så går det bättre. Men vad ska jag göra hela dagarna? Jag har lite ångest. Nu ska jag gå och sova, kanske hjälpte det att bara få ut lite av allt här? Kanske kanske. Men jag vill fortfarande inte prata om det. Ska klara av att få bort tankarna själv. Gå omkring och fundera såhär i 4 månader och du blir galen. Och det vill vi ju inte...

Fifan

2008-06-20T00:55:00.006+02:00

I de här gråa stövlarna här satt jag fast fint. Hade fin panik med. Det var inte skoj alls.
Var länge sen nu. Men jag minns det fortfarande. Hemskt.

Nu ska jag sova och ladda inför imorgon. Hoppas min midsommarkrans överlever natten i systers kylskåp.

That's the way, aha aha

2008-06-18T10:50:00.003+02:00

How?

2008-06-17T00:58:00.001+02:00

Både 831 och 719 har kommenterat att jag har klippt och färgat håret. Vad är det för fel på killarna? Hur kan de se detta?

Äntligen

2008-06-15T12:17:00.003+02:00

Det kom tillsist ändå, även om det är över nu. Kommer visserligen lite till och från. Det gillar vi. Rusk! Detta firade jag och vovven med en promenad ute i regnet. Härligt. Nu ska vi lägga oss i sängen och se på mer Criminal Minds, det är underbart att bara kunna ligga och lyssna på regnet som smattrar lite på rutorna, hur det blåser. Se hur rullgardinen svänger fram och tillbaka. Känna att man har all rätt i världen att bara sitta inne och mysa. (Även om vi faktiskt varit ute trots detta...) Mmm, jag gillar regnet.

Mål

2008-06-14T21:18:00.000+02:00

1-0 Ryssland. Yey? Eh, jag vet inte.. Nej. Den här matchen känner jag inte för. I give up. Visst är det något ni känner att ni var tvugna att veta?

Här sitter jag

2008-06-14T21:02:00.004+02:00

Tillbringar kvällen med att se på fotboll, det gillar jag. Dessvärre förstördes ju allt i slut minuten.
Bittert!
Nu är det Grekland - Ryssland som gäller. Lite halv seg, kan inte bestämma om jag kanske ska ge upp den och istället se på en film, eller Criminal Minds. Svåra val hela tiden. Det irriterar mig.
Nu var det såå nära att de gjorde självmål enligt kommentatorn, spännande spännande. Jag gillar när det är några stora lag som spelar. Igår kollade jag på Italien, den matchen var roligare. Helt klart. Men, what to do? Imorgon är det jobb på kvällen igen. Ingen fotboll då inte. Men vad är väl en bal på slottet?

Något annat som irriterar mig är; Vart har det efterlovade regnet tagit vägen? Ge mig! Jag vill ha det mörkt och ruskigt, bara för någon kväll. Gärna nu tack?! Inte detta jäkla trista.
Well well, tillbaka till mitt vinglas, den tråkiga matchen och mina för er gömda gottisskålar. Dessutom har jag en väldigt charmerande flåsande hund vid min sida. Myspys!

Insikt

2008-06-14T17:10:00.002+02:00

Var på Liseberg förra veckan med min Bf. Trevligt och varmt. Vi har som tidigare sagt aldrig några större problem med att roa oss. Men det hemska med besöket var att jag upptäckte att det inte alls är lika kul som förr. Istället för att uppskatta alla åkturer till max, blir jag numera mest åksjuk. Antar att det är åren som hunnit ikapp mig. Man börjar bli gammal helt enkelt. Hujedamig! Men, gammal eller ej, ett par Knin öron är ett måste. Såklart!
Och, i sann Anna/Amanda anda, så avrundas kvällen med ett biobesök. Såklart!

Det är även något annat som jag har kommit på att det beror på att jag börjar bli gammal. Men jag kan då inte minnas vad. Irriterar mig. Men, jag lovar att underrätta er om jag kan komma på det!

Pain

2008-06-12T10:33:00.001+02:00

Brasilianare = ajajaj!

Av någon konstig anledning

2008-06-10T11:53:00.001+02:00

så älskar jag Pussycat Dolls...

Väl spenderat?

2008-06-04T17:18:00.002+02:00

Innan jobbet igår slog jag till med ett Puls/Medel pass på vägen. Lagom svettig och slut körd ramlar man in i omklädningsrummet. Plockar upp sina ombyteskläder och... ingen handduk. Väskan gapar tomt. Allt annat finns, utom handduken. Jaha? What to do? Man hinner inte hem. Det är bara att ta sig ut till kassan, där finns två sorters handdukar, den lilla - lagom stor att torka pannan med á 40 kr- och en stor á 90 kr. Bara att le sött och sedan bita ihop. Precis det jag ville lägga mina pengar på. Vad tycks? Visst är den super snygg och vem hade inte lagt 90 spänn på den sån här vilken dag som helst?

Ps. Den luddar också...

Jag glömde det viktigaste...

2008-05-30T21:33:00.003+02:00

Jag fick ju köpt en ny dator...

831

2008-05-30T16:44:00.002+02:00

Jag har tidigare i förbi farten nämnt att en av mina favoriter på jobbet är 831. En ung, lite halv good looking kille, fast med tjej. Så det är ju ingenting med det. Och vi har då inte haft någon annan relation än några av de andra som finns på jobbet. Men, nu har läget förändrats. Han har förändrats. Det är hemskt. Pinsamt till och med. Vi har alltså alltid bara träffats på jobbet några kvällar i veckan ingenting med det, och ingen kontakt annars.

För någon månad sen lämnade han sin tjej - och skröt hej vilt omkring sig att nu ska han ut och leka av sig och sådär. (Detta var när jag var ledig - men jag har fått höra storyn från Ingela.) Sen dess att detta hände så har han totalt förändrats, killen är 26, men beter sig som 15. Väldigt imponerande? Varje kväll han kommer in är han super barnslig och vad värre är, väldigt fokuserad på mig. Hela stunden han och 719 är där, sitter han och "diskret" vänder på huvudet och stirrar på mig. I do not like. Dessutom, är han enbart sånhär när jag jobbar. När Marie är inne istället för mig beter han sig som en vanlig människa. Ska jag falla för den där barnsliga akten eller vad är det frågan om? Kanske funkar på en 13 årig tjej, jag vet inte. Men det är då inget som faller mig i smaken direkt. Han är mest bara pinsam.
Det har börjat ramla in sms dessutom. I stil med "Mums-Anna" "Du var extra hot ikväll, en riktig liten mums-bit" osv osv. Jag driver bara med det. Sa att det är perfekt att jag numera är "Mums-Anna" fatta vad bra jag och Måns passar ihop numera. Inget snällt tillbaka. Jag har noll intresse. Det löjliga med det här är, att när han kommer in på kontoret, så låtsas han som om ingenting. Han säger aldrig något om några sms han har skickat, what's up with that? Är det jobbigt för att jag inte svarar kanske? Kanske.. Och jag sitter och pratar om den nye lille hetingen som hälsat på oss några kvällar. Men han har då inte lagt ner sin pinsamma akt för det. Igår toppade han dessutom alla sina tidigare grejjer. Tillochmed 719 skrattade åt honom.

Jag och Ingela satt och skrattade åt honom ganska länge sen, utan att han förstod. Han och 719 kom tidigare än de andra, varpå de slog sig ner på sina vanliga platser. 831 satte sig med en stol mellan till mig. Som det brukar vara. Men det som hänt de sista gångerna är att en G4-vakt har satt sig emellan -varpå han varken kan se, höra eller prata med mig. Lite små jobbigt tydligen. För när jag kilade iväg för att öppna för G4 igår, så vips när jag kom tillbaka satt han brevid mig, så herr G4 kunde sitta på 831 fd plats. Why oh why? Var det lite uppenbart pinsamt? Blev det bättre av att han sen satt och sneglade på mig hela tiden? Gud, vad jag och Ingela skrattade. Han säger ju dessutom inget av värde. Vad vill han? Hur gammal är han? Kan man annat än att skratta? Jag tänker verkligen inte vara hans leka av sig tjej, jag är inte intresserad av att vara något annat än det heller. Men om man vill ha mig, så kan man kanske anstränga sig lite mer än att skicka den typen av sms jag får (när han är osäker på mig, eller jag inte svarat, så får jag något såntdära löjligt "skojsms" som man redan fått tio gånger tidigare i sitt liv) och kanske prata med mig irl. Kanske sluta bete sig som man var 15? Är det bara jag som tycker han är löjlig? Men om man nu ska ha en 26 åring, vill man inte ha en som kanske liite kan bete sig som folk? Alla kan väl vara barnsliga ibland, men.. Man kan väl åtminstone få kräva att han ska vara normal ibland? Eller?

Vad har hänt sen sist?

2008-05-29T16:39:00.011+02:00

Här kommer en liten snabbis, bara lite urvalt - jag känner att jag har lite att catcha up som man säger. Och bilder säger ju mer än 1000 ord. Nu kanske jag är ikapp, nästan...

Fixa till syster till otroligt festliga 80-tals temat. (I did only the hair). Men fick inte följa med. Hundvakt var min roll, shysst!

"Utgången som aldrig blev" med Amanda, men fiina var vi:

När syter fyller 24, så vankas det prinsesskalas:

Jag & Amanda ska iväg på lite födelsedagsfirande, euhm.. Tanken var att vi skulle få en före och en efter bild. Men som vanligt blev det lite bråttom iväg. Men jag lyckades iallafall tjuva en bild på bara mig. Lite sötare efteråt ja?

Sen har vi lite bara random bilder här, man ska bjussa på sig själv:

Det finns alltid någon som har det värre

2008-04-30T00:49:00.002+02:00

....

2008-04-23T19:53:00.003+02:00

Jag känner lite att det kanske krävs en förklaring till inlägget under. Även om jag bara tycker rubriken är kul i sig. Men, nu ska ni få höra. Det är inte någon random människa, utan en kär gammal klasskamrat till mig. En klasskamrat som alltid alltid varit och hackat på mig för att jag är självupptagen, utseende fixerad och hela den faderullan. Hon var en av de två människor som fortfarande slänger iväg en liknelse av mig som en liten diss till en annan klasskompis. Och jag är fan inte sämre jag, när det ska dissas kan man väl ta en liknelse med henne. Why not. (Jag är inte aaalls långsint).

Ja, som sagt är jag ju då världens mest egoistiska och självälskande människa som inte gör annat än ser på mig själv hela dagarna och tror att hela världen kretsar runt mig. (Oohja.)
Men av alla de tre år vi gick tillsammans på gymnasiet, så kan jag ju ärligt säga att det jag tycker om henne är ju inte bättre än vad hon säger om mig. Jag har aldrig under alla mina år träffat en människa som är mer egotrippad, som inte kan prata om något annat än sig själv, sina problem, kläder, pengar, killar - äkta som vidsidanav- and so on. Herregud, umgicks man med henne så existerar man inte längre. Man blir en skugga av något som skulle kunna vara en människa, man blir två öron, eller i mitt och några jag känner's fall - en vägg. Man stänger av bara.
Och hur egotrippad än jag må vara, och jag kan väl erkänna att jag knarkar uppmärksamhet ibland, så skulle jag aaaldrig aaaaldrig någonsin låta en människa från aftonbladet ta kort på mig och ha som stil grej. Aldrig! Speciellt inte om man ser helt Hej kom och hjälp mig ut.
Vem är det som skriker efter uppmärksamhet? Jag eller hon?

(Jag känner att jag inte riktigt får ut all min känsla här, men skit samma, det räcker att skrapa på ytan ibland med..)

Haha

2008-04-21T19:12:00.005+02:00

Jag har kommit fram till:

2008-04-12T10:13:00.000+02:00

Att jag inte ska ha en Mac, alltid något.

Rädsla

2008-04-10T12:42:00.003+02:00

Som väl alla redan vet är jag ju en polisdotter, dubbelt upp till och med och har väl växt upp med detta. Träffat mammas och pappas arbetskamrater lite då och då om man har varit med dem inne på jobbet. Det har aldrig varit några problem. Fram tills dess att jag blev kanske 16-17. Då slog det till. Jag blir jätte nervös varje gång jag ser en polis. Jag kan inte hjälpa det och jag vet inte varför. Det är inte som om att jag har gjort något. Eller de mig. Men jag blir rädd. Konstigt kan man tycka.
Vad hände då inte igår?
Jag har numera haft mitt körkort i lite mer än ett år, men aldrig någonsin blivit stoppad av polisen. Känns bra. Igår bestämde jag med min syster att jag skulle hämta upp henne och pojkvännen i Delsjömotet efter att jag lämnat Landvetter bakom mig. Okej, fine. Nemasproblemas tänkte jag och kör vidare. När jag ska svänga av, så är det poliskontroll i den lilla fickan vid Burger King, men ingen vill mig någonting så jag kör vidare, blinkar in till vänster och åker och ställer mig på parkeringen vid fotbollsplanerna för att vänta på syster. När jag kollar upp så ser jag plötsligt en Mc-polis ståendes bakom bilen. Bara synen av detta gör mig ju skit rädd. Tankarna flyger genom huvudet "Vad har jag gjort? Körde jag för fort? Nej? Skulle jag stannat därborta? Neej, det var ju ingen som visade något? Aaaargh, vad vill han mig?"

Självklart ska han vara en såndär machopolis med som när jag öppnar dörren ska vifta till mig med två fingrar bara. Okej, jag går dit.
"Har du ditt körkort med dig?!"
"Eeeh, aaa." Lyckas jag stamma fram och går för att hämta det och vända tillbaka.
"Jaha, vet du varför jag stannade dig?!"
"Nej"
"Har du ingen aning?!"
"Nej?"
"Nehe, vems är bilen?!"
"Pappas"
"Jaha, vad är det för bil då?"
"Eeeh? En renault?"
"Vad är det för speciellt med den då?! Har du någon last med dig?! Varför har ni galler därbak?!"
"Eh, för att vi har hundar?"
"Jassåja, hmm.. Jo, nu var det som så att jag såg dig när du skulle svänga där nere och när du blinkar så lever din lampa sitt egna liv och blinkar tillsammans med lite alla möjliga ljus."
"Jahaa..."
"Jaa, så man har ju ingen aning om vart du ska ta vägen! Men, bara för att jag fryser så tänker jag inte skriva någonting om det här. Men du får fixa det!"
"Mhm, men då kan ju du ta det med min pappa då, jag tror du känner honom, Berth Nilsson. Så kanske han kan fixa det...."
"Berth? Jahaa, jasså. Det var nästan synd att du sa det. Men, din mamma är ju också trafikpolis så hon kan väl fixa det. Han är ju borta nu."
"Ja, jag vet. Kanske hon kan. Jag kan det inte."
"Att Berth har så vackra barn alltså... Hmm..."
"Eh, tack?"
"Jaja, du får ha det så bra då. Det är ju bara för att du inte ska bli påkörd eller något som jag sa detta till dig, Hejdå!"
"Eh, hejdå?" Sa jag och gick in i bilen och satte mig igen. Vid den här tidpunkten var jag så jäkla chockad/rädd/osäker/whatever så jag skakade. När Elin kom fick då hon köra. Jag vägrade. Nu kan jag ju säga att jag har en anledning till att vara lite skraj för poliser iallafall. Människan var inte trevlig alls, innan dess att jag sa vem som var min pappa. Ska det krävas att man har en pappa som är polis? Det tycker jag inte. Han måste väl för tusan ha sett på mig att jag var osäker och inte fattade något. Vad skulle jag göra? Laga lampan själv? Ser det ut som jag kan sånt? Man kan väl bara lite trevlig om man nu inte ska skriva något om det? Åh, det irriterar mig.

Det andra som irriterar mig är att jag mycket väl vet att lampan lever sitt egna liv och att far min har lagat det en gång. Men att den nu är tillbaka. Det är någon koppling som får blinkersen att go wild. Fast bara om man håller nere bromsen samtidigt. Självklart skulle polisen se mig just när jag höll nere bromsen lite och blinkade. Great. Min rädsla kommer inte vara mindre nu. Garanterat inte.

Något annat som jag undrar över är, varför var det synd att jag sa att han kunde säga till pappa?

Klantish

2008-04-10T12:37:00.003+02:00

Okej, datorn hade jag ingenting med att göra att den numera är trasig. Som en liten parentes kan jag ju lägga till att jag nu måste köpa en ny, en bärbar ska det bli. Säkert blir det bra. Tillbaks till det riktiga igen. Jag blir förvånad över mig själv ibland. Jag tappar alltid saker, men ingenting brukar gå sönder eller få några större konsekvenser. Men nyss, så tappade jag min kära lilla mobil i en vattenpöl. Jag såg den dyka ner mot botten för att sedan vända om och lägga sig att guppa lite skönt på ytan i den svarta pölen. Det kändes som att den låg där i en evighet. Men det var väl bara chocken över att jag är så klantig. Nu spökar den lite, belysningen funkar inte som den ska. Men jag har plockat isär den och lagt den på torkning. Förhoppningsvis så vill den komma tillbaks till mig. Jag vill inte behöva lämna in den igen. Snälla snälla fungera! Jag lovar att vara snäll!

Den vita diamanten

2008-04-03T15:05:00.002+02:00

Det är en söt liten sak den där. Kunde få bo hos mig.

Hur kul är den då?

2008-04-03T11:39:00.002+02:00

a) Min data vägrar att fungera och det verkar inte riktigt som om att min "svåger" kan fixa den. Jag vill ha min dator nu. Sure, det funkar väl att sitta här på Mor och Fars dator, men njae. Jag vill ha min egna med alla mina saker på.

b) När jag sitter här, så irriterar jag mig något fruktansvärt på hur dammig skärmen är och tänker riktigt irriterande tankar om den som städar här hemma. Efter någon sekund inser jag att det är ju jag som gör det. Faaan. Jag måste städa. Jag vill inte. Save me, save me (Kanske gör det snygga hoppet som vi gör på jympan till... Hjälper det?)

c) Om jag nu ska städa, som jag självklart måste. Så vill jag ju ha hög musik på. Men, då kommer vi till nästa problem. All musik är på min dator, som: INTE STARTAR. Yehej. Kanske får lyssna på typ GES eller något. Kan funka...

Folk

2008-03-29T14:03:00.003+01:00

Ibland så får jag förfrågningar av människor som jag inte är helt säker på att vi räknas som vänner fortfarande. Eller okej vänner kanske vi kan klassas som, men vänner som aldrig någonsin pratar med varandra. Typ. Det är inte ofta jag faktiskt går med på det de frågar, men ibland får jag för mig att det kanske skulle kunna vara kul att ses igen. Vi har ju faktiskt varit vänner sen vi var riktigt små. Men, samtidigt vet jag att tiden alltid har hunnit emellan. Förändrat både mig och dem. Ingenting är som det en gång var och all den tid som passerat utan att vi pratat har också gjort att vi inte längre vet vem den andre är. Vi har inget att prata om egentligen. Utan man är istället vänner på en ytlig nivå, i just sådanna kretsar kan jag inte känna mig bekväm om jag inte har en äkta vän vid min sida.

Ett exempel var när Vanessa skulle bege sig av till Cypern. Då var jag inbjuden på avskedsfest. Visst tänkte jag, jag och Jennifer går dit. Det är lugnt. Bortsett från att Jennifer i sista stunden inte skulle med, utan att jag fick gå själv.
Jag kände inte en kotte. Eller jag vet mycket väl vilka många är, har gått i samma klass och dyl. Men känner? Nja! Är vän? Nja. Är bekväm med? Nja. Så där satt jag. Vilsen. Men jag försökte allt. Men jag kan inte trivas med Bollebygdarna längre känns det som. Men jag skaffade mig One Night Friends från Borås istället. Med dem hade jag då kul ett tag. Så jag klarade mig. Men, nja, hellyckad kväll kanske jag inte skulle klassa det som.

Ännu värre blir det av att människor tar riktigt uggahlykort på en. Okej, påstå gärna att jag är pjåskig. Men, hey! Jag uppskattar inte när folk lägger upp riktigt fula kort på mig. Okej, jag påstår inte att jag är världens snyggaste människa som har den dära snygga smala vältanade kroppen. Men det är skillnad på det och se ut som man är ett riktigt fulltfetto som har samma sjuka som Michael Jackson. Eller? Jag föredrar mina egna bilder mycket mer. Pfft! Om man ska lägga upp bilder på mig, please lägg upp bilder som iallafall är liiite normala.

Gissa vilka jag har tagit...

Härligt

2008-03-27T20:39:00.001+01:00

Det är skönt att veta att man är uppskattad...

Ice Ice Baby

2008-03-24T11:33:00.003+01:00

Det här skulle vi gjort för länge sedan! Det är något vi inte alls förstår oss på och självklart vill dela med oss av. Kanske kan du lösa mysteriet? Håll i er, detta har förbryllat mig sedan midsommar!

Påsk=Äta

2008-03-24T11:10:00.005+01:00

Okej, att påstå att jag gjort mycket mer än att äta i påsk vore kanske att ljuga lite granna. Men, faktiskt, så har jag tagit lite ledigt från det med. I lördags hade vi tillexempel en liten mini påskfest. 5 pers var vi, resten kunde inte på kort varsel. Så så kan det gå. Men vi hade då kul iallafall. Och då åt jag nästan ingenting alls! Det ni!
Sen återgick vi dock till de gamla hederliga frossandet. Igår var vi även ute och åt, kött som var o så gott. Ikväll blir det Bamboo för att fira farsgubben som fyller år idag. Grattis grattis! Men innan dess, så ska vi se på film och bara ta det lugnt. Äta.

Är man snygg så är man:
Ett litet litet smakprov

Bildbeviset

2008-03-20T01:03:00.003+01:00

Jag Lever

2008-03-20T00:53:00.003+01:00

Bara så att du slipper oroa dig. Jag finns kvar. Men mitt internet, samt min ork till att skriva ner alla mina smarta tankar har legat nere. Men, nu finns internet. Kanske tar jag migsjälv i kragen någongång snart. Kanske snarare än vad man tror. Men troligtvis inte i påsk. För då ska jag äta. Godis, onyttigheter.

Det var allt för nu.

Hjälp Sökes!

2008-03-07T17:57:00.007+01:00

Människor, kom igen! Jag vet att ni finns där ute. Och att ni läser här. Sorry, ni är påkomna. Kan ni inte bara vara så snälla och hjälpa mig med en liten, liten sak? Jag måste verkligen bestämma mig för vilken väg jag ska gå med mitt hår nu. Därför tänkte jag tigga lite hjälp av er. Säg vad ni tycker! Okej?
Ska det vara ljust eller mörkt? Långt ska det bli, men det tar sitt lilla tag, för jag är för feg för hårförlängningar. Så nu snackar vi färg. Come on! Talk to me!

Förra Helgen

2008-03-05T18:08:00.003+01:00

I lördags befann jag mig tillsammans med Jennifer återigen inne i Borås och dess nattliv. Närmre bestämt på X&Y. Jag vet inte vad det är med mig och gå ut egentligen. Alltså, jag kan väl kanske hålla med om att det inte är något superdrag i Borås, men är man på rätt humör. Så kan det bli kul. Att gå ut i Göteborg känns alltid omständigt på något sätt, allt blir krångligt och det blir på något sätt svårare att få en rolig kväll, för man måste tänka så mycket. Det finns för mycket och välja på kanske? Vad vet jag. Göteborg är iallafall nummer ett för mig. Men, jaa...

Hur som helst, i Borås var jag. Jennifer hade ont i huvudet och ville åka hem. Detta kom hon på kl 00. Det blev alltså att ta 01.15 hem. Jag var inte alls på humör för detta. Inte ens i närheten. Men vad gör man väl inte för sin vän? Men, jag tog mig rätten till att bli på mitt alldeles underbart tjuriga humör och var helt insnöad i min egna gråa och bistra värld. När jag är i detta stadiet, är det inte många människor som gillar och vara med mig. Lätt sagt. Många låtsas som att de inget märker, vilket oftast gör mig ännu mer irriterad, eftersom att de oftast själva gjort något som försatt mig i denna situation. Men vissa klarar av det bra, Amanda tillexempel, jag vet inte vad hon gör. Men man kan inte vara irriterad när hon är med, inte sådära charmigt superbitch iallafall. Hon gör något. Och det försvinner. Jätte käckt. Vore bra att ha när man är i Borås.
För i Borås kryllar det verkligen av otrevliga människor! Eller, så att säga, otrevliga tjejer. Tyknare "vuxna" människor får man väl leta efter? Det är ju ett mindre mirakel att inte jag började bråka med någon, när jag nu var så himlans irriterad redan från början. De är överallt. Usch. Men det är väl tur att jag är för klen för att fightas kanske, kasta någon kommentar kan väl alla. Men jag bråkar inte. Är för rädd för sånt. Helt klart. Men i Borås kan allt ske. Bäst att se till att man inte är agro när man är där på kvällarna helt enkelt. Bitchigare jäkla tjejer. Men, jag måste säga! Jag var sjukt duktig och bad om ursäkt till en tjej som jag var otrevlig mot, bara på impuls sådär. Jag kan när jag vill. Och var hemma klockan 02.

Strange

2008-02-20T11:14:00.000+01:00

Jag Är Ju Inte Den

2008-02-19T12:49:00.003+01:00

Att det aldrig kan funka som jag vill. Här ville jag bara lägga upp ett gammalt klipp som jag ramlade över än en gång när jag kollade igenom mina mappar. De är så sköna. Mhm. Ja, jag kan vika flygplan om det ska vara så!

Men vi gör ett försök: Orädda killar

Darlings

2008-02-17T17:05:00.009+01:00

Inom en snar framtid - så är iallafall tanken- ska vi renovera lite i hallen, nytt tak, nya tapeter osv. Kanske en ny garderob någonstans? I vilket fall som helst, så fick jag i uppdrag av mamma att tömma den ny befintliga - yttepyttelilla- graderoben på mina skor. Alla skor som inte används för tillfället måste jag plocka ut och bevara någonstans här uppe. Det slutade med att jag plockade undan nästan alla, endast ett par fick stå kvar, plus några fulingar. Alla mina andra små sötnosar står nu och trängs inne i en garderob här uppe. Jag känner riktigt hur de inte mår bra. De vill stå framme. Jag har iallafall umgåtts lite med dem nu och vi kom tillsammans fram till att det nog vore bäst om jag investerar i några skor till.
-The more the Merrier, sa de glatt. Struntsamma i om det är trångt. Man lär sig hantera situationen. Detta kändes så skönt för mig att höra, eftersom att det lite tar ner ångesten över att lägga en massa av lönen på skor. Så nu behöver jag ju inte känna så. Nu kan jag köpa hur många jag vill. De är ju vad som är bäst för oss allihopa. Man kan aldrig få för många skor.
Nu fightas jag bara med ångesten över att jag borde slänga ganska många skor med. Många är riktigt schletna och står innanför dörren eller ligger ute i en skohög i förrådet. De borde nog bort. Men jag har inte riktigt hjärta till det. Plötsligt förstår jag pappas invändningar mot att mamma vill slänga hans t-shirtar.
Bättre är det att fokusera på vad komma skall. Jag vet så många skor som skulle kunna sprida lite solsken bland min fina blandning av gamla som nya, som alla kan känna sig lite ensamma ibland.

Garderobs sittarna:

Nutidsorientering

2008-02-16T23:45:00.004+01:00

Efter att ha blickat igenom Melodifestivalen slår jag och mor min över till kanal 4.
-Man ska inte se på film på 4an, säger pappa och går. Se upp för dårarna är ändå vad som står på schemat. Anledningen till att man inte ska se på film på 4an är naturligtvis alla jäkla reklampauser. Mitt i just en sådan kommer det upp en reklam för Michael Jacksons nysläpp av Thriller samtidigt som man säger något om hur länge han har hållt på och sådär.

-Lever han fortfarande? säger mamma och ser undrande ut. Efter att ha varit tyst ett tag och lyssnat på min rungande tystnad:
-Eh, jaa... Hehe, det gör han ju. Som om hon visste det från början. Jag tvivlar.

Men svaret är: Ja, min kära lilla moder. Michael Jackson lever. Men har bytt form. Så långt är du väl ändå med?

Fys Update

2008-02-14T12:29:00.004+01:00

Jag vet inte ens om jag har nämnt det här, men den senaste veckan har det varit så synd om lilla mig och jag har då vandrat omkring som n riktig ynkpynk. Allt detta för att jag drog på mig en förkyldning. Eller snarare fick den av min söta syster skulle jag tro. Men synd om mig var det. Detta medförde naturligtvis att jag inte orkade göra några onödiga saker, såsom träna och så. Herregud, det är överskattat. Fast sen kom det allt mer krypande inom mig, jag kände hur jag riktigt längtade tills dess att jag kunde få träna igen. Lite konstigt, att man inte orkar men vill. När man sedan kan, så vill man oftast inte. Men gör det ändå.

Nu har jag iallafall känt mig lite bättre de sista dagarna, inte helt frisk, men klart bättre. Så nu kände jag att et var dags att ta tag lite i sig själv iallafall. Ut och promenera flicka lilla!
Kallt som fan var det, men jag knatade på, mimandes till musiken. (Allt blir mycket bättre med musik!) Hela 45 minuter var jag ute och kämpade på, i hyfsat högt tempo ändå, upp för kullar och ner och hej och hå. Nu känner jag mig duktig. Och svettig. Och trött. Fy fan! Och att ha vantar på sig var ju bara det en killer, HandsvettArne? Yes. Puh, så nu ligger jag här på sängen lite och tar igen mig. Lagom jobbigt. Skönt. Sängar är underskattade.

En Video I Min Smak

2008-02-08T13:43:00.000+01:00

Lördag

2008-02-03T23:18:00.000+01:00

Hör och häpna mina vänner. Håll i hatten. Jag var ute igår. Förstår ni? Detta innebär ju att jag faktiskt har ett liv. Jag behöver inte må dåligt när jag kommer till jobbet och de frågar vad jag gjorde i helgen. Känns bra. För övrigt var det en riktigt trevlig kväll med. Fast att vi var i Borås. Men det blir väl vad man gör det till. Vi började hemma hos mig med blåbärsshots, slutade gjorde vi på Harrys. Som ine alls var som jag trodde det skulle vara. Men ändå, var ju iallafall bättre än förväntat. Jennifer kände allt och alla, jag euhm, kände igen ett gäng Bollebygdare och en av Jennifers kompisar. Så var ju nästan jämnt. Kvällens höjdpunkt var nog att se hur mina naglar lös i UV-ljuset. Det har jag väntat länge på. Lättroad, jag? Tss...

En annan iakttagelse av mig var att det är o så bekvämt att ha med sig en kille ut. Inte för att jag hade det. Men jag hittade en som fick spela med. På det sättet underlättade det verkligen när något slisko försökte ragga upp en efter det att man trevligt avböjt, och goes on and on.

"Men jag har pojkvän!"
"Visst, snyggt försök, den kör alla med"
"Neej, men alltså. Han är här. (Eh, kan du bara säga till honom att du är min pojkvän?) Seee"
"Jahaja, okejdå. Det var ju värt ett försök. Det är ett riktigt kap du har gjort där du." Vandrar bort.
Så bekvämt. Jätte käckt. Så han var min pojkvän hela kvällen. Käckt!
Måste bara minnas detta till nästa gång.

Vi insåg att inga bilder blev bra, så det vara bara att strunta i det.
I övrigt så har jag visst måånga olika linnen! Och ser inte psykopat ut.

Bra Start

2008-02-01T12:51:00.000+01:00

Dagen börjar underbart, inte nog med att jag har drömt en härlig kärlekshistoria som var en blandning av Skönheten & Odjuret och mitt egna liv och känslor, utan sen.
Ojoj. Ställer mig på vågen. Den måste vara trasig. Men det struntar jag i. Blev glad iallafall, kanske den funkar som den ska? Jaja, det skiter vi i nu. Det var bra iallafall. Värt en liten glädjedans.

Sen kollar man om det har kommit ut någon ny serie i natt, ohja: Supernatural. Perfa!
Efterdetta; loggar in på aftonbladet. Ser det vackra: Måns är singel igen.
Det gjorde mig med glad. Jag har en löjlig förälskelse i den mannen. Can't help it. Synd bara att han flyttar till Sthlm igen. Jag kanske med borde göra det. Och bli känd, så vi är lite på samma nivå.
Hmm, jaja... Vi nöjer oss med att han är singel för nu.

Undra om man borde köpa en trisslott?

Min Pappa

2008-01-28T18:54:00.000+01:00

Han är helt enkelt bäst. Han kan precis allt. Allt.
Som ett exempel kan han till exempel hitta mina borttappade nycklar, i bilen.
Bara en sån sak?!

Jag gillar min pappa väldigt mycket.

Okej, Det Är Tragiskt

2008-01-23T18:46:00.000+01:00

Mantra

2008-01-19T22:09:00.000+01:00

Pappa har sagt:

Snurrar det inte i huvudet när man går och lägger sig, så har man inte haft roligt.

Så detta är ju något vi lever efter ibland. Men kanske inte idag. Inte än iallafall.

Men jag och Elin har stiftat ett nytt:

Har man inte ätit så att man mår illa, så har man inte ätit tillräckligt.

Och jag kan säga er, så här mellan två ögon/dator. Att det har vi! Puh! Riktigt tillräckligt tillochmed. Nu ska jag nog ta mig något att dricka (varit chaufför innan..). Kanske kan jag få en rolig kväll? Tror inte det dock. Det är lite att ta i.

Vad FAN Hände?

2008-01-19T17:15:00.000+01:00

Mor min fyller år idag, så familjen ska ut och äta. Efter att ha sminkat mig, klätt på mig, och sedan pratat med Jennifer, så måste jag lägga mobilen på laddning. Därav måste jag vandra förbi en spegel och plötsligt slår mig en tanke:
"Fan vad stora brösten ser ut i den här toppen!? Det var inte speciellt snyggt... Man ska nog inte ha en sån här bh på sig under... Nope"

Eh, kom jag på sen. Varför tänkte jag så? Vad är fel med stora bröst? Sen när tycker jag inte det är snyggt? (Idag tydligen..) Vad har hänt? Vad är fel med mig? Jag har änt mig lite smått krasslig, fine men att det här skulle hända. Det trodde jag inte om mig. Inte alls. Nu måste jag iallafall byta bh, stora bröst var ingen höjdare ikväll...

American Psycho

2008-01-14T01:13:00.000+01:00

Jag håller just nu på och läser American Psycho, något som jag har tänkt göra i flera år. Att jag äntligen gör det beror nog på att akward daten pratade så väl om den. Att den var sjukt detaljerad i allt och riktigt psyko och såvidare och så vidare. Detaljerade mord minns jag speciellt väl. Oohyes tänkte jag. Låter trevligt. Sen beror det nog lite på att Bale är så snygg i rollen, så då kan man ju tänka på honom. Plus att Johanna är sjukt fäst vid den, måste ju alltså vara något att ha. Plus att jag har för mig att jag gillade filmen, vilket borde vara en följd av en bra bok?

Men, ännu har jag då fan inte fått läsa något sjukt mord. Inget mord alls faktiskt. Lite tråkigt. Bara att han har begått mord, men jag vill ha akten. Hallåå? Men det kanske kommer.
Än så länge är det mest luncher, inte så spännande. Men sen; Tantsnusk fast lite mer psykopatiskt. I like! Nu ska jag faktiskt läsa tills jag somnar. Puss.

Testing Testing

2008-01-13T00:20:00.000+01:00

Damn, jag var trött på min gamla look här. Så nu kör vi på med enkelt ett tag. Det funkar fint det med. Eller hur? Klart det gör. Alltid något. Och det är ju inte för the good looks ni hänger här ändå. Alldeles säkert. Men, ser det normalt ut i denna sizen? Eller ska man ha den som är väldigt centrerad? Speak your mind and you'll be heard. Kom igen!

Okej, jag trivs inte helt och fullt med det här. Men tills dess att jag kan finna ut något som känns bra, så är det såhär som är förslaget.

He He

2008-01-12T12:04:00.000+01:00

Okej, tryck på honom. Han är en video!

Bäst

2008-01-06T15:46:00.000+01:00

Det fanns verkligen riktigt bra stunder när jag var på mässan igår med. Jag kallar dessa stunder good looking guys. Jag visste inte att snygga killar var så in to dogs. För snygga var dem. Herregud, hade jag vetat detta så hade jag kört hundtricket för ett bra tag sen.

Jag såg många riktigt snygga killar, som liksom inte var snygga på ett oövervinnligt sätt, utan charmerande. Som liksom var lite flirty fast på ett ganska oskyldigt sätt. Det gillar vi. (Egentligen mer om det inte är oskyldigt men...)
Jag såg en äkta Dilf. Först på håll, men bara det gav mig chills. Sedan var han framme och pratade och det gav mig inte mindre chills det kan jag ju säga. Mmm.
Sen fanns det en, en kille. Som var Drop dead gorgeous. Alltså, jag hade lätt offrat en hand för honom. Inga problem. Han var den snyggaste kille jag någonsin sett i Göteborg (minus snygga kändisar då). Undra om han var härifrån? Han var iallafall det bästa av allt. Sen var han kvar ett ganska bra tag med, ännu bättre. Tills hans snobb flickvän - iförd en väldigt opraktisk klädsel för att vara ute och kolla in hunar. Eller kanske bara jag som tycker ett svart fodral inte är super käckt? Vad vet jag. - tyckte att han skulle komma tillbaka och de kunde vandra vidare. Subba.

My Dog

2008-01-05T23:44:00.000+01:00

Idag har jag varit pappas flicka och varit med på My Dog. Tillsammans har vi stått i Flat Coated Retriver rasmontern. Jag var nästan lite ångerfull över att jag hade sagt att jag skulle med innan och lite nervös, men hey jag kunde ju inte mer än agera hundägare och säga det jag vet tänkte jag sen. Jag måste faktiskt säga att det var riktigt roligt, bortsett från sista timman när nästan inga människor var kvar vid montrarna. Då blev det lite segt. Men innan dess. Det var jätte kul, jätte mycket folk och inte en endaste fick mig ur ballans, utan jag kunde svara på allt. Ingen var så avancerad att jag kunde hjälpa till. Jag stod och var charmerande tillsammans med Vickie och Fräsen. Något som förvånade mig var också vilket stor variation på människor som kommer dit det faktiskt är. Det var människor av alla sorter, i alla åldrar och så vidare. Jag vet inte hur många olika historier man fick höra. Hur många barn som var fruktansvärt söta och förtjusta över hundarna, även förskräckta. Allt som allt var det en bra dag.

Det fanns dock lite hemskare stunder. För jag vet inte heller hur många hemska historier jag fick höra, om hur de förlorat sin hund a.k.a. bästa vän. Hur det gick till och när. Hur detta kändes och så vidare. Hur någon annan skulle fylla upp sitt tomrum efter en bortgången man/fru. Dessa människor fick mig faktiskt lite ur min värld kanske. Jag är nog lite blödig. Men det är fruktansvärt. Vad säger man till mannen vars hund - som han haft i flera år - dog av en plötslig hjärnblödning när han låg i sin favoritsoffa och sov, några dagar innan jul? Vad ska man säga? Jag kunde inte mycket annat än att leverera en plågad blick i dessa ögonblick. Jag vet hur det känns. Jag vet hur hemskt det är. Men man vill inte inse det, ens bästa vän, kanske det dyrbaraste man har, är inte odödligt, inte ens i närheten. Man vill bara blunda för det faktum att ens älskade lilla vän inte kommer att leva ett allt för långt liv.

Nu tänker jag bli blödig och löjligt sentimental. Faktum är att jag grät när jag skrev följande. Kanske inget som någon utan hund kan förstå. Vad vet jag. Men hemskt är det. Och ni får tycka vad ni vill.

Jag hatar det och allt prat om det har fått mig att tänka på det så mycket. Min lilla pärla kommer inte leva för alltid. Hon fyller 10 i år. Det är inte lite för en hund. Allt prat om det har fått mig att tänka på att en dag - kommer ju faktiskt hon inte finnas längre. Detta faktum är något som skrämmer mig riktigt. Jag var 9-10 när vi skaffade henne. Men jag kan inte minnas hur det var innan vi fick Vickie. I min värld känns det som hon alltid har funnits där. Denna lilla varelse har helt och fullt vunnit mitt hjärta. Nu ligger hon i min säng och sover och myser ner sig. Då och då kollar hon upp för att se till mig och vad jag gör. Jag vill inte tänka på det här. Jag vill inte höra om människor som förlorat sina små hjärtan. Jag vill inte tänka på att det kommer hända, en dag - förhoppningsvis långt långt in i framtiden. Häromkvällen låg jag och tänkte på barn av någon anledning. En dag vill jag ha barn, så långt har jag kommit, men det ligger långt fram in i framtiden. Kanske en 10 år eller mer. Då kom jag och tänka på att min lilla baby, aldrig kommer att få träffa mitt barn. Det är också hemskt. Något så fruktansvärt. Vickie är nog det käraste jag har nu. Faktiskt. Inte som att jag inte älskar de andra hundarna, men Vickie är den som jag har bäst relation till. Därför är det hon som figurerar här, dessutom är det hon som är äldst. 10 år, min lilla gumma. Min bäste vän. Jag vill att hon ska vara förevigt.
Jag vet att man får ta allt som det är, men det svider.

För tidigt?

2008-01-05T11:00:00.000+01:00

Redan när jag drämde igen bildörren och skulle in på jobbet i torsdags kväll så kände jag hur någonting inte stämde. Min förmåga att röra mig någorlunda graciöst excisterade inte. Det var som om någonting mellan ryggen och benen hade gått av, kommit ikläm och sagt upp sig. När underkroppen skulle röra sig, skrek det rejält i sidan av ryggen. Det skrek och på stela ben fick jag vandra. Men, jag tänkte att lite sömn löser allt. Utom krig kanske.

Tydligen inte heller ryggont. För jag vaknade upp på morgonen och det var ännu värre. Jag lyckades dra på mig ett par pyjamasbyxor och ta mig ner för trappan. Jag rörde mig omkring som en liten vaggande anka. (Eller vad det är som vaggar fram, en and? Who know) Jag såg charmerande nog ut som om jag vore gravid och hade drabbats av rygg ont. Jag gick som de gravida alltid gör, med en hand på ryggen och vaggar sakta framåt. När jag väl hade satt mig ner fick jag försöka fixa in en skön position, vilket inte var det lättaste. Ännu mindre lätt var det när man skulle upp. Återigen lite gravid feeling. Det var bara att försöka putta sig upp med magen först ut och framåt. Sedan skulle man bara ha flyt nog att lyckas få fötterna platt och infinna ballans. Jag var mycket söt måste jag nog säga. Jag är inte riktigt redo för detta. Jag är inte tillräckligt gammal för att ha så ont i ryggen och vagga som en anka. Jag vill inte att magen ska puta rakt ut. Gravid is noot gonna happen in a long long time.

Hur det är med ryggen? Hm, tja. Jag vaggar inte längre.

Jag Har En Ny Kärlek

2008-01-01T20:47:00.002+01:00

Nyårslooken

2008-01-01T19:33:00.000+01:00

Gott Nytt År !

Oh

2007-12-31T11:48:00.000+01:00

Nämen! Fel av mig! Min syster skulle visst ta mig under sina vingar!
Jag är inte sjäääälv. Jag är inte sjäääälv!

12

2007-12-31T11:33:00.000+01:00

Till mitt andra problem; Jag står själv på nyår.
Okej, jag brukar oftast inte veta långt innan nyår vad jag ska ha för mig när kvällen faktiskt kommer. Men jag har aldrig känt såhär. Jag är nämligen helt själv, 12 timmar kvar.

Mina föräldrar ska vara med hundfolket - inget jag känner för att vara med på.
Mina vänner (alla 3) är bortresta, till släkt och dyl - inget jag kan vara med på.
Min syster med pojkvän har tänkt att gå på bio - och se filmer jag redan sett.

Och där tog alla jag känner eller ja, umgås med slut. Känns toppen. Jag får sitta själv. Om inget ändrar sig alltså. Tragiskt. Helst av allt skulle jag väl vilja göra något och bli hämtad av 831. Men jag skulle kunna tänka mig en mysig hemma kväll med. Men själv? Det tar lite bort det roliga. Men hey, det är bara nyår. What's the biggie egentligen? Bara att alla andra har något att göra.

Visst, en stor del av mig kan förstå att mina vänner åker bort till släkt osv. Men en liten del av mig vill inte förstå det. Det är min lilla ynkliga del, som bara ser resultatet av det hela. Innebärande att jag inte längre har någon, att jag är helt själv. Det känns lite patetiskt...

Sveas Nyår

2007-12-31T11:19:00.000+01:00

Igår var en hektisk dag på jobbet. Jodå, du läste helt rätt. Vi kan ha det hektiskt vi på reggarkontoret med. Det var sjukt mycket folk som hade klantat till sig - vilket gav oss sjukt mycket att knappra in på datorn. Men, det hade väl varit lugnt om det inte var så att vi hela tiden kämpade mot klockan. För sedan någon vecka tillbaka hade vi bestämt att vi skulle äta tillsammans med 831 och 719. Alla skulle ha med sig lite olika saker och så skulle vi ha lite nyårsmys. Vi började tidigare för att vi skulle slippa undan stressen, men det hjälpte inte. Vi sprang runt och gjorde allt på samma gång. Vi scannade/dukade/reggade/kopierade and so on at the same time. Har nog aldrig varit så stressad på denna platsen innan... Någongång ska vara den första. Men tackvare våran simultanförmåga, så hann vi precis - nästan- klart tills de ramlade in. Tillsammans med en G4. Inte lika rolig.

831 är min favorit, 719 är Ingelas. Jag fightades om min plats med 719 och slutade upp - efter vinst - brevid 831 och allt är som vanligt. Maten var helt okej, det jag fann att jag kunde äta var: Prinskorv, revbenspjäll och bröd + kex. Men det bästa var chokladen, absolut. Så där satt jag och var kräsen och stoppade i mig min mat och blev sjukt mätt - av chokladen? Samtidigt satt jag och gnabbades lite med 831, precis som vanligt. Bara det att det handlade om att jag inte åt ordentligt denna gången och han, som alla andra brukar göra, försökte få mig att äta något mer. Fast han insåg att chokladen var mer min grej och lämnade den sen i min vård. Good call!

Så nu har jag fått pojkarna att säga att de kan skjutsa mig om jag så vill i natt, bara jag ringer och de inte har något viktigt för sig... Great, jag är lite osäker på vad de skulle göra om jag faktiskt ringer dock, men då får de väl stå sitt kast. Sen har jag inget för mig att göra inne i stan heller så. Känns lite dumt att åka in bara för att cruisa med i en väktarbil kanske... Fast, jag funderar iallafall på att ringa 831 och säga Gott nytt år. Får väl se, men det känns bra. Han överger nämligen mig fram till 17 Januari. Hur kul är den då? 719 pyser även han iväg, till Thailand dock, i 16 dagar. Inte heller kul. Vilka ska underhålla mig på rasterna? Men det är ju bara 18 dagar kvar. . .

Överblivet Hittegods

2007-12-28T23:38:00.001+01:00

Julen - Check

2007-12-28T22:47:00.000+01:00

Nemas problemas, julen firades fint och fröjdfullt i hemmet med släkten. Julklapparna blev väl vad som hade förväntats, inget större give or take där. Dagens höjdpunkt blev att spela Wii med alla. Speciellt med farmor, som tydligen är skicklig på bowlingen. Men jag är då bäst, måste bara påpekas. Att här i hemmet håller jag bowlingrekordet. Tydligen har min faster numera knäckt mig när hon kommit till hemmaplan, men det skiter jag i. Det räknas ju icke eftersom jag inte fick vara med och försvara min titel. Farmor har tydligen för övrigt fortfaranade träningsvärk efter våra sköna matcher. Min lilla söta farmor. Nu känner jag för att åka upp till Lysekil någongång snart. Och bara vara (för det är ju någonting som man inte har gjort mycket nu det senaste). Måste nog sluta äta sen med. Men, alltså det får bli efter nyår. Where's the fun i att vara duktig tre-fyra dar där emellan? Precis, det finns inte på kartan.

Är jag inte grym på att sätta upp ljus? Och söt utan smink. Min farfar föredrar mig faktiskt såhär. Tro't eller ej.

Det krävs blingbling när man klär granen!

Detta kanske är en breaking point för mamma. Pappa har nämligen jävlats med henne och hängt en silvrig kula i granen, bland de röda och guldiga. Hon har inget märkt. Jag får se om den är borta sen... Mamma! Jag tycker pappa ska få ha kvar den där iallafall, när du slängt hans halmsaker...

Är man snygg så är man. Men min syster suger på att ta hoppkort. Och, vaaarför lyckas man skaffa sig tio dubbelhakor för att man lättar från marken?

Och när hon lyckas fånga en på bild, då kapar hon av en huvudet. Och man visar too much.

Min söt farmor.

Ikväll har jag därför suttit fint framför datorn och kollat på The Lake House - och ätit chips. Mycket mysigt. Just nu är jag inne i en period där jag älskar romantiska filmer. Mysmys.
Var bara tvungen att skriva några rader om julen. Så att det är ute ur systemet nu, skönt.
Var inne i staden idag förresten, jeeeklars vad folk det är, orka kolla runt då. Jag köpte ansiktsrengöring - Tjoho! Nu ångrar jag lite att jag inte tog tag i kragen och kollade på en ansiktscreme med, jag vill inte se ut som 30.

God Jul

2007-12-24T17:26:00.000+01:00

God Jul alla mina kära små vänner och läsare! Hoppas ni har en bra dag.

Nu ska jag nog kika in vad som finns under granen.
Jag vet att där ligger en parfym, sport bh och eight hour cream. Men jag tycker kanske att jag kunde få något mer? Eller? Jag återkommer om detta.

Ha det toppen!

Julkort

2007-12-21T21:16:00.001+01:00

Jag fick inte skicka det julkortet som föll mig mest i smaken, mina smakråd tyckte att det var allt för kaotiskt. Jag tycker de är tråkiga. Men well well, jag skickade väl iväg mitt lilla tråkiga istället. Men här, här är det mitt område. Här ska mitt andra fina, kaotiska lilla kort få ligga och glänsa med sin storhet och skönhet. Det gillar att beundras jag lovar, det gör inget om ni gillar kaos mer än tråkmånsgrått. Jag gillar folk som inte är tråkmånsar.

Jag gjorde dessutom en Pamelina och skickade julkort till någon lärare. Eller några stycken. Jag gillade faktiskt några av dem. Men de fick också det tråkgråa förstås.

Men här kommer det fiiina:

Kortet på min lilla sockertopp är också fint. Vickie och jag. Vi är fina vi

Julestaden

2007-12-20T18:48:00.000+01:00

Det var inte så farligt att ränna runt själv inne i stan idag ändå. Jag klarade mig ganska så fint. Säkert för att det var en massa massa män i uniform överallt. En massa massa poliser, snygga. Med pistol och grejer. Mhm. Förgyllde dagen att lägga sig bakom dem och vandra genom stadens folkmyller. Varför har jag fått a thing för män i uniform?
Och inte för att tala om, El-fixar-killar? Och varför, finns det så sjukt mycket av alla dessa män i olika former, inte bara el, utan byggar osv + uniformerna inne i stan? Jag såg en vart jag än vände mig.. Alltså, jag klagar inte... Bara undrar.

Inte Illa

2007-12-19T17:42:00.000+01:00

Jag kom nyss fram till en riktigt smart grej. Istället för att stå framför spegeln och tycka att jag är tjock. Så ska jag åka och träna innan jobbet. Fastän att jag egentligen inte hade tänkt det.
Ibland är jag inte allt för dum alltså, nästan stolt över mig själv.

The Man

2007-12-19T16:58:00.001+01:00

Sista Veckans Nätter

2007-12-19T11:17:00.000+01:00

Som sagt, jag vet att jag ibland, kanske kanske kan uppfattas som lite gnällig. Men det är smällar man får ta. Liksom. Hur ska annars folk kunna tycka synd om mig och förstå min storhet? Hur ska jag annars kunna uppnå mina supermål? Hah?

Nej, precis. Man får gnälla big time om det är det man känner för. Detta är precis vad jag tänker göra. Jag har återigen fallit in i en period där det är jobbigt att somna. Delvis går det inte så jätte bra, sen är jag lite besvärad av mina drömmar med. Jag har haft riktigt konstiga drömmar. Som är sjukt psykande på något oskyldigt sett.

I förra veckan hade jag några drömmar om handbollen, nere i idrottshallen på Bollebygdsskolan. Där irrade jag bort mig i omklädningsrummen, hade problem med uppvärmningen och blev bänkad. Låter inte så konstigt kanske? Men hela drömmen var så jagande. Natten därpå skulle jag återigen spela handboll, den här gången hittade jag inte mina stumpor. Och gud vet att man aaabsolut inte kan spela handboll utan strumpor, det är typ lika med döden. Jag letade och letade, vet inte hur länge. Jag hittade allt som kan tänkas finnas, utom just strumpor. Tillsist fann jag mig nägra finger vantar och bestämde mig att på något sätt göra om dess till strumpor. När jag sen plockat av mig skorna för att ta på mig vantarna, vad finns där, om inte stumpor? Hela tiden har de suttit på. Mycket irriterande, där har jag varit sönderstressad och hela tiden har de skrattat rätt upp i ansiktet på mig.

Sedan hade jag någon dröm om att jag var instängd i en matbutik och kunde inte fly. Här minns jag inte så jätte mycket, bortsett från att det var panik. Och att den söta vakten på jobbet hånade mig när jag i drömmen försökte förklara vad som hade hänt och att han skulle hjälpa mig. Det tänkte han då rakt inte göra. Ska inte väktare hjälpa små snälla tjejer i nöd?

Igår hade jag nog den mest underliga drömmen. Det hängde ihop med skolan på något vis, det var som om att natur hade ordnat ihop något tivoli eller något? Självklart var det något som var fel. Någon konstig människa var tydligen ute efter mig och de jag var med. Så hela tiden var vi tvungna att gömma oss på olika fiffiga platser. Samtidigt hände det massa konstiga saker runt om kring med lärare som var psyko osv.. (Som vanligt kanske?) Men det mest psykande var att; Nästan alla tjejer som fanns där, skulle - bara för att de skulle kunna imponera på Ola the man- ha på sig röda paljettdräkter. Förstår ni att detta klassas som en mardröm?

Inatt var jag tydligen med i någon sorts top model tävling. Jag ägde sönder alla andra tjejer på catwalken. Jag vet inte varför. För jag betedde mig konstigt. Man skulle på något sätt walka fram tillsammans med en aas het kille, som om man dansade. Men i början av allt så kände jag att jag höll på att tappa mina fina svarta jeans. Så jag lutade mig lugnt mot den aas heta killen och ställde mig och skuttade omkring sådär snyggt som man måste göra för att dra upp ett par jeans. (Also known as the jeansdans). Men, han hade inga problem med detta, inte alls. Sen efter att vi hade ägt sönder alla andra, som han också hade gått med? Ah, han var populär den grabben. Så visade det sig iallafall att han var lite förtjust i mig. Mmm, het kille, gillar mig. Me like. Men iallafall, så skulle några av de tävlande få skor som vinst eller special price liksom. Jag var tydligen inte en av de. Men mannen min var tydligen det. Han såg hur besvikelsen tog plats i mina ögon när jag inte skulle få ett par skor. Så han stutsade graciöst ner för den jätte fina svarta trappan i salen efter att ha kysst mig och lett lite lurigt mot mig. Sedan, så fick jag hans skor, som han hade tradat mot ett par jääätte läckra enna till mig. I perfekt storlek och allt. Är han perfekt eller var? En super het super model som är intresserad av både mig och skor och kan ge mig saker som jag faktiskt påriktigt älskar? Dock blev alla andra tjejer jätte arga på mig och jag var inte så välkommen bland dem sedan. Jag fick hålla mig för mig själv och tänka på min hete beundrare. Funkade väl det med.
Sedan vaknade jag (Eller, jag hade gått över någon bro som höll på att ramla ner i vattnet precis innan, så det var lite läskigt.) och kände besvikelsen. Inte hade jag en super het beundrare (vad jag vet?) och inte hade jag fått mina super fina skor. Typiskt.
Jag säger ju att mina drömmar är jätte psykande!

Aargh

2007-12-17T14:30:00.000+01:00

Men seriöst Vad är det för mongon som jobbar på Media Markt? Tre veckor efter min kamera har lämnats in (även vid den tidpunkt jag skulle få tillbaka den..) så är den inte klar. Istället har dom nu beställt hem reservdelar så de ska kunna fixa den. Jag vill ha min kamera! Nu har de iallafall sagt att är den inte klar innan fredag så ska jag få en lånekamera. Jo tack. Vore väl lite kul att ha en kamera på jul. Eller är det bara jag?
Give me my camera back, please?!

Kniiip

2007-12-16T00:37:00.001+01:00

Ingen mat sen kl kanske 13 + Snacks och Plopp är ingen bra grej alls. Inte nog med att jag är döhungrig. Jag har fått kramp också. Nu ska jag sova. Med kramp. Inte trevligt. Inte hjälper det heller att äta vid det här laget, så det skiter jag i. Jag ska ligga i mörkret och ha ont. Tycka riktigt synd om mig själv. Men, en tanke slog mig. Ett av mina snilleblixtmoments liksom.
Är kramp i magen samma som Magknip? Eller är det två helt skillda saker.
Jag tycker mest det är kramp liksom. Men å andra sidan kan det ju ses som att magen bara kniiiper allt den har. Den har 80-tals fest liksom? Är det någon skillnad? Tell me.

-

2007-12-15T21:23:00.000+01:00

Snacks + Guldkompassen + Coca Cola Zero = Bra kombination

Kan plopp + Pepsi Max + Bad Santa bli lika bra?

Frågan Lyder

2007-12-15T15:59:00.000+01:00

När man nu ska gå på bio. (Igen - Skulle haft julfest, men nej. Skulle gått ut, men nej.) Vad ska man äta på? Humhum. Inte popcorn, nej. Ska man köpa nötter? Choklad? Snacks? Alla dessa val.

Men idag blir det nog iallafall en diet coke. För att kompensera lite.

Nu måste jag tvätta håret med. Jobbigt värre. Men, ett stort plus är: Jag behöver inte raka benen. Gött mos. Finns det något jobbigare? Ja, kanske att gå runt med håriga ben, men jag har börjat övervinna detta. Sålänge jag inte ska flasha mina ben för någon annan så kan de ju få vara murriga. Mysiga. Jag satsar på att komma upp i Vickies klass. Det är läckert. Hon är ju jätte söt. Varför skulle då inte mina ben vara det? De är kanske för ljusa för detta.. Hmm, får väl kapa av dem någon dag ändå. Men inte idag, vi får se vad framtiden har att erbjuda.

Lilla Fröken

2007-12-13T16:11:00.000+01:00

Jag känner mig sjukt sugen på att plocka fram mina fräknar igen. Hur tråkig är inte vinterhalvåret egentligen? Finns det någon som helst stabilitet i vädret? Nejdå. Är det ljust någongång? Nejdå. Är det julväder = Snö? Nejdå. Är det bara äckligt? Jadå. Liksom, kunde det inte åtminstone vara lite snö med solsken? (Jag gillar inte ens snö egentligen!) Jag vill bara få en chans att sticka ut mitt lilla vita huvud utanför dörren och få fram lite fräknar. Bara några stycken. För de är borta nu, dumma vinter/höst.

Jag känner inte riktigt suget efter att gå till solariet, jag har lite kommit över det. Eftersom att mitt pigment kräver att jag säkert måste sola 4 ggr i veckan i en månad innan jag blir brun och för att behålla det, fortsätta, gärna med 5 ggr i veckan. Jag vill inte ha cancer. Så jag överväger att låta bli.
Men, hur mycket måste jag sola för att få fräknarna att stanna kvar? Det är frågan. Sitter de kvar efter en gång? Eller måste jag gå dit flera gånger? Vilka besvär jag har.

Men visst är väl det ändå fint med de små fräknarna? (Och nej, inget hänger på sminket. För är jag väl fräkning, så syns de igenom sminket. Så det så. Hittade dock ingen bra fräkenbild dessvärre...) Men jag vill ha er tillbaka. KomsiKomsi!

2007-12-13T15:50:00.001+01:00

Välkommen att vaka in Lucia med SF Bio!
Natten mot Lucia öppnar vi biografdörrarna i alla våra städer till vår traditionella Lucia Movie Night. Då är du välkommen att vaka in Lucia tillsammans med dina kompisar och du får bl.a. se tre hemliga förhandsvisningar av kommande filmer. Dessutom får du förfriskningar och något att äta så att du klarar av nattens aktiviteter. En och annan överraskning lär också dyka upp...

We Own The Night: Härliga skådisar, drogrelaterat action med vild polisson. Oh, ja. Den var helt okej. Kvällens bästa film.

Juno: 16 åring blir på smällen - ska adoptera bort ungen. Komedi om detta. Nog mest en tjejfilm, av pojkarna på raden bakom's reaktioner. Men, den var kul. Ingen biofilm direkt men. Okej.

Kvällens downer - BeeMovie: Serriöst? Klockan 05.00 känner jag inte för att sitta och se på något av Sienfield snubben. Inte alls, jag gillar honom inte. Jag var inte alls sugen på att se på denna. Därför blev den inte bra. Nej. Inte...

I övrigt var den en bra kväll, inga super händelser direkt. Bortsett från Sawyer lookaliken möjligtvis. Fast fulare iofs. Sen missade jag lite överraskningarna? Vilka var de? Glöggen? Lucian? Eller vad? Jag vet inte iallafall. Lika lite som jag förstår mig på spolningsknappen inne på Bergakungens toaletter. Vet å andra sidan ingen som fattar den? Vad ska man göra? Snudda på den? Trycka på den en lång stund? Vad? Hur? Den är skum... Hursomhelst..
Det var iallafall skönt när man kom hem klockan 08. Även om jag inte kunde somna direkt, så efter lite ansträngning fick jag till det några timmar.

Lita På Att Den Kommer Spelas Flitigt På Julfesten

2007-12-08T15:07:00.001+01:00

Min nya favorit låt.

Fråga Of The Day

2007-12-05T19:47:00.000+01:00

Skulle det vara förtidigt för att tillexempelvis plocka fram sin fina Magnus Carlsson julringsignal ännu? Det är det väl inte? Annars hinner man ju inte avnjuta honom ordentligt?!

Fan också, nu minns jag varför jag skulle vänta med att bränna skivorna! Nu är inte Magnus bästa låt med! Fanfanfan!

Grr

2007-12-05T17:34:00.000+01:00

Kunde inte sova riktigt i natt, vilket i sin tur medförde att jag är på ett riktigt dåligt humör idag. Inte alls trevligt, har nog varit bra att ingen annan var hemma. Annars hade jag varit väldigt otrevlig I guess. Allt är irriterande.

För att avrunda allt, så hade jag bytt om och packat och var klar för att åka och träna. Kommer då någon hem med en bil? Nej. Ingen kommer hem alls. Jag missar träningen. Jag blir så irreterad/ledsen/upprörd, så att jag börjar gråta. Då är kanske något fel? När man börjar gråta för att man inte får träna...
Som tröst skulle jag laga någon mat, men inget fanns alls. Istället åt jag macka och gröt plus en massa nötter på det. Jag är numera sjukt mätt och varför fan skulle jag äta det? Bara för att jag inte skulle träna... Då måste man smälla i sig onyttiga saker - okej, kanske inte onyttiga - men inget jag äter bara sådär annars.... Blae.

Tillråga på allt, så ska jag jobba ikväll, och det är de tråkiga vakterna som kommer in... Åh!

Black Christmas

2007-12-01T23:53:00.000+01:00

Jag har numera fruktansvärt tråkigt. Jag är ensam hemma. Passar vovvarna. Jag har sett på film. Flera stycken. Ingen bra. Den senaste var Black Christmas, en psykopat som rymmer från psyket för att mörda några tjejer i någon cool förening. (I hans gamla hem såklart, där han dödade sin familj) Som grädden på moset, så lider snubben av någon sjukdom sen födseln, så han är gul. Why? Vad tillförde det till storyn kan man undra? Att han inte kunde uppleva lite svåra tider under några år, inlåst på vinden, ser sin pappa dö and so on. Är inte det nog till anledning att vara psykopat? Neeeejdå. Jag tror att han var sjuktgul, som gjorde att efter han hade mördat familjen - så gjorde han julkakor av sin mammas rygg, som han sköljde ner med mjölk. Det hade ju inte en människa som inte var sjukt gul sen födseln gjort, eller hur? Liksom, mjölk? Vad är det för klenis... Riktiga män dricker rent. Hallaaae?

Och varför, finns ordet psyket med i rättstavningsgrejjet, men inte ordet psykopat? Hör de inte lite ihop? Men, vad vet jag. Billy var iallafall en julpsykopat. That's for sure. Hur kan man på ett bättre sätt få upp julkänslan. Nu är det bara, 22 dagar kvar. Det är på tiden att man laddar upp lite. Måste ladda upp med fler julfilmer känner jag. Även om alla inte är lika uppfriskande som Black Christmas kanske.. Men, Bad Santa är ett måste känner jag. Vad finns det mer för julfilmer? Inte Ett päron till farsa firar jul, jag vägrar. Men vad ska man se på? Undra om jag ska ta och gräva fram bandet med Pettsson och Findus julkalendern. . . What to doo?

Det Är Precis Såhär Jag Brukar Känna

2007-12-01T23:52:00.001+01:00

Söt, Sötare . . .

2007-11-29T11:25:00.000+01:00

Åhå, världens sötaste lilla rådjur vandrade precis förbi ute på gatan. Stackarn. Vad vilsen den måste vara och så söt. Jag ville gå ut och ta hand om den. Tur att jag iallafall precis hade fått in hundarna innan den dök upp. Annars hade den varit fruktansvärt söt med ihjälskrämd vid det här laget. Lilla rådjuret dåå

Ge Mig?

2007-11-27T18:35:00.001+01:00

Here I Am

2007-11-27T17:04:00.001+01:00

Jag ser drogad ut jag vet. Men det är smällar man får ta ibland. Euhm. Jag skyller på kameran, inte min vanliga ju. Och då kan man faktiskt tappa greppet om hur man gör.... Eller så är det hela nya frisyren kanske iofs. Men, hey. Jag gillar den.